Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
njutning, att här ifrån fyrtornet betrakta hafvet och
seglen. Om ni derföre tror mig höra till frimureriet,“
— tilläde hon leende — “så må det stå er fritt.
Åtminstone har jag ett frimureri, som jag hyllar för
min egen del, och det består i beslutet att behålla
min frihet inom min fars murar.“
“Ni har alltför öfverdrifna anspråk, min fröken!“
yttrade grefven. “Den som minst bör och får vara
fri i vårt land är väl en skönhet. De skönas hjertan,
det vet ni, äro skapade för bojor. De fängsla först
oss, och sedan — dela de våra band.“
Fröken vände sig likgiltigt från honom och såg
ut genom ett fönster.
“Men låt oss icke glömma vår egen fregatt
derborta,“ inföll baronen, som hört grefvens yttranden
och öfver dem kände en missbelåtenhet, den artigheten
likväl bjöd honom att undertrycka. “Den der
svenska fregatten fortsätter sin kurs söderut ifrån
oss, och lär väl snart vara ur sigte igen, men
Jarislawitz kommer allt närmare. Der befinner sig just
min Reinhold. Säkert betraktar han också i denna
stund den alltifrån barnaåren honom så väl bekanta
fyren och sitt hem.“
Fröken Nathalia öppnade ett fönster och
utsträckte, under ett leende, som på en gång var
skämtsamt och rörande, sin hand och vinkade med sin hvita
näsduk åt sin broders fregatt.
Grefve Telepnoff smålog. “Det är skada, att
baron Reinhold icke på ett sådant afstånd kan göra
sig ens den ringaste föreställning om att hans syster
så der helsar honom,“ sade han. “Eljest skulle han
säkert svara med ett kanonskott.“
“Mina herrar och damer!“ inföll den gamle
baronen, “det faller mig något in. Nog skulle vi kunna
underrätta Reinhold om vår helsning. Vädret är det
angenämaste man kan tänka sig för en segelfart. Om
det fortfar, som vi väl vid denna årstid hafva all
anledning att hoppas, skulle vi icke på min speljakt
kunna göra en utflygt utåt hafvet och till och med
ett besök på Jarislawitz? Jag skall låta göra jakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
