- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 3 /
29

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Den är ett vädjande från själens
öfverlägsen-het till handkraften/* svarade Sjöstjerna. “Visserligen
tvinga omständigheterna en krigare någon gång
der-hän, och man sviker naturligtvis icke heller vid ett
sådant tillfälle sin pligt; men jag anser då den ädla
tapperheten i sjelfva verket blifva förnedrad/*

“Ja,“ sade baronen, “onekligen går genom hela
menskligheten just i vår tid känslan af ett hemligt
brödraband, som gör att menniskorna känna sig vara
alltför ädla, för att i strider, hvilkas orsaker eller
ändamål icke för deras högre angelägenheter hafva
något värde, uppoffra hvarandra. Jag tror på en
blif-vande evig fred, och jag ville derföre yrka just på
en sådan freds rättigheter.**

“Det ligger en djup olycka i folkslagens
fördo-mar af hat och misstroende till hvarandra/* yttrade
Sjöstjerna. “Och likväl, det är redan genom
modersmjölken man tyckes insupa mera benägenhet för ett
folk än för ett annat. Ehuru orätt det är, så synes
det dock, som om meniskohjertat, på samma gång
det lär sig att älska, äfven lär att hata. Det fordras
erfarenhet och bildning för att komma ifrån den
medfödda böjelsen att hata en granne, hvilken tillfogat
oförrätter och förluster/*

“Herr kapten!** utbrast baronen med en rörelse,
som han bjöd till att beherrska; “det är sällsamma
känslor ni nu väckt hos mig. Jag vill säga er
uppriktigt, att ert förhållande emot oss ingifvit aktning
och förtroende för er. Må ni derför veta, att, ehuru
jag härstammar från en svensk slägt, såsom mitt
namn också redan tillkännager, så har jag fått
emot-taga min lefnads största olyckor, det bittraste som
jag erfarit, från Sverige, från svenskar.**

“Välan!“ svarade Sjöstjerna; “jag skulle också
kunna säga, att jag har Ryssland att tacka för mitt
lifs största förlust, för saknaden af både fader och
moder/*

Baronen fäste på honom en något bestört blick,
**Ni är likväl af familj? frågade han, “ni är svensk
adelsman?**

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/3/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free