Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Stig in, herr kapten!" sade baronen, i det han
sköt undan fyrvaktaren.
“Något underbart föregår omkring mig,“ sade Sjö
stjerna. “Det är väl möjligt, att här mycket skulle
kunna ljusna för mig, som eljest förmörkar mitt lif.
Men min pligt går framtör allt. Jag måste skynda.“
Han sprang in genom torndörren och uppför den
trappa, som mötte honom. Baronen följde honom,
äfven-som fruntimren. Soldaterna dröjde utanföre.
I den runda salen, som endast upplystes af
månskenet genom fönstren från den ena sidan, stannade
sällskapet. Sjöstjerna hastade till de norra fönstren,
dem han öppnade. Genom ett af dem riktade han
sin kikare utåt rymden. Han undersökte i ett par
minuter hvad han såg. I långsam rörelse hvälfde sig
Finska vikens vågor utåt Östersjön. Kammen af hvaije
våg försilfrades af månstrålarna, och det skiftande
spelet af mörker emellan böljorna och ljus på deras
toppar gjorde äfven på den vid hafvets storartade
scener icke ovane sjömannen ett lifligt intryck. För
menniskoögat syntes ingen annan gräns än himlen
satt för det vidsträckta rörliga fältet. Men långt borta
vandrade ute på rymden trenne gestalter, hvilkas
former endast det erfarna ögat kunde uppfatta och
bedöma. Sjöstjerna urskilde genast sina trenne
förföljare. Sedan han noga beräknat vindens riktning,
seglens ställning på den närmaste fregatten, och efter
proportionen af tacklingens höjd mot den längd, som
visade sig, bestämt dess läge, fann han sig öfvertygad,
att hans affall från kursen icke blifvit bemärkt, eller
åtminstone hans plan icke genomskådad, emedan ingen
vände om för att genskjuta honom, utan tvärtom den
närmaste just tycktes vilja så nära som möjligt följa
hans kurs. Det återstod nemligen för honom att
ännu i natten tillryggalägga det farliga Selesund, innan
fienderna hunnit så långt vesterut, att de åter kunde
& sigte på honom.
Nu vände han sig till barönen. “Farväl, herr
baron,“ sade han. “Jag tar med saknad afsked af
er. Jag önskar er frid och trefnad i ert hem. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
