- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 3 /
56

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

låten. Emellanåt kastade han. en blick ut genom
fönstret på fregatten, som alltmera aflägsnade sig.

Fyrvaktaren hade också återkommit, och sedan
han besökt elden i fyrrummet, underrättade han
baronen, att en ny fregatt nalkades från nordost. “Han
följer samma ränna som den förra fregatten/* sade
han. “Det är obegripligt, att krigsskepp våga gå en
sådan segelled, som intet köpmansfartyg skulle ens
vilja försöka."

“Vi måste begifva oss undan,“ inföll grefve
Telepnoff. “Vi kunna icke längre vara säkra här. Och
jag skall, så snart jag kommer hem, skrifva till
Petersburg och begära, att en liten besättning blir
hit-kommenderad.“

“Det kan icke behöfvas,“ sade baronen.
“Hvar-ken vän eller fiende lär väl förgripa sig på fyrbåken.
Jag anser att vi kunna vara trygga. Det är för
öfrigt en af våra egna fregatter, som nu kommer, och
just en af dem, som jagat Ulla Fersen och oss.“

“Det är den närmaste af de tre,“ upplyste
fyrvaktaren.

“Jag skall dröja här, till dess jag får se, hvart
den tar vägen,“ beslöt baronen. “Dessutom vill jag
hålla mitt folk här till hands, i händelse hon skulle
behöfva hjelp i den trånga farleden.“

Sällskapet begaf sig till de norra fönstren, och
nu kunde man ganska tydligt urskilja fregatten i
månskenet. Hon fortsatte oförskräckt sin kurs; men
just då hon dublerade udden, kastade hon back
förseglen, hvarefter en slup utsattes och rodde till lands.
Det var som om hon helt och hållet .velat härma
Ulla Fersens manöver.

Baronen befallte ett par betjenter gå ned till
stranden för att emottaga de ankommande och föra
dem till fyrtornet, om de önskade tala vid honom.

Han lät derefter upptända de lampor, som prydde
väggarna i tornsalen, och derinne blef det ljust. Men
utanför var det än ljusare i månskenet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/3/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free