Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvar äro fångarna, som du talte om. Följ mig i
ögonblicket till deras pörte.“
“Det står redan i full låga! De kunna icke
räddas/*
“Skynda dit på ögonblicket och kunna de icke
räddas, så vet, herre, att också din sista stund är
inne.“
På en viss tryckning i det tag, hvarmed hans
armar höllos fångna, märkte Nefnef att det var allvar
med hotélsen. “De äro i den stugan, der elden nyss
fattat i taket derborta.“
Bonden släppte sin fånge ett ögonblick, för att
fullkomligt afväpna honom och kastade alla vapnen i
elden. 1 handkraft visste han sig vara ryssen så
öfver-lägsen, att något motstånd icke ens kunde komma i
fråga. Båda skyndade derefter till det anvista pörtet.
Dörren befanns så stängd utifrån, att det syntes
nästan omöjligt att öppna den. Men bonden tillsade
Nefnef att stå stilla, och för att förvissa sig derom,
knöt han hans händer tillsammans med sitt bälte.
Derefter flög han att, på några stegs afstånd, från en
der fallen ryss hemta en sabel. Med detta vapen
upp-bröts dörren. Bonden störtade in. Der lågo flere
flnska bönder, enligt ryssarnes sed under detta fälttåg,
sammanbundna två och två med ryggarna emot
hvarandra och fötterna hopvidjade vid stora trädblock.
Ett gladt sorl afbröt den dofva tystnad, hvarunder
bönderna förut afvaktat sitt rysliga öde. Med den
ryska sabeln lossades tågen och vidjorna. Och sedan
de först befriade hjelpt de öfriga, skyndade alla ut ur
det brinnande pörtet.
Elden på alla kanter i byn hade emellertid ökat
sig, så att eldbränder lösrycktes och kringflögo från
taken, och hela vägen var betäckt med hvirflande
rök och gnistor. Så snart de först utrusande
bönderna varseblefvo Nefnef utanföre, grepo de honom
och ville i sin förbittring kasta honom i elden. Men
den unge Pavo kom i detsamma och räddade honom
samt befriade hans bundna händer. På Pavos
tillsägelse, togo honom bönderna emellan sig, och som de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
