Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blefvo upplyftade på bårar, som i hast sammanknötos
af vapen och klädespersedlar.
Slutligen återkom Nefnef med stor brådska. “Skynda
er!" ropade han, "vi ha ingen kommendering till hjelp.
Vi måste rädda oss sjelfva, så godt vi kunna. Bonde!
Tag den der officeren på ryggen och följ med, och
det fort!"
Bonden lydde genast, och gick till den anvisade,
sanslösa ryssen och lyftade honom på sin rygg. "Hvad!"
utbrast Nefnef, "hvem har löst dina händer? Har
doktorn gjort det?" Men han erhöll intet svar, utan den
jämmerliga skaran af stympade, blödande och döende
trängde sig ut genom dörren. De eländigaste blefvo
qvarlemnade, oaktadt sina skrän.
Hela byn stod redan i full brand. På vägen,
emellan de flammande byggningarna sprungo, kröpo
och lågo blesserade ryssar, som ångestfullt skriade
om hjelp. Men mången förbindning sprang upp under
de olyckliges ansträngningar, mången utmattad usling
nedsjönk och qväfdes af röken, men ännu flere,
hvil-kas jemmer tillkännagaf deras plågor, blefvo
inne-brände.
Nefnef med de sårade officerarne och läkaren
kom ut på vägen, men här omgåfvos de af eld på
alla sidor. "Bonde! Visa oss den bästa och kortaste
vägen härifrån!" ropade han och framdrog sin
ter-zerol.
Bonden såg sig ett par ögonblick omkring; derefter
visade han emellan ett par brinnande pörten en
tem-ligen bred öppning. "Der går vägen utåt skogen," sade
han. Genast störtade den ömkliga skaran ditåt. Nefnef
dröjde med bonden till sist
Men just i det de båda sista nalkades öppningen
nedkastade bonden på en gång sin börda. Innan
Nefnef visste ordet af, flög terzerolen in bland lågorna
och hans båda armar höllos fast af bondens kraftfulla
händer.
"Herre, nu är det jag som befaller!" sade bonden.
"Lyder du nu icke mig, så kastar jag dig i elden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
