Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den oroliga krigstiden utgjorde hvarje nytt förem&l
ett ämne för fruktan och bekymmer. Sedan flickan
och den döfstumme vexlat några tecken med hvarandra,
sprang hon bort.
Länge hade clen döfstumme icke betraktat den
lilla båten, förrän flickan återkom, åtföljd af trenne
andra fruntimmer. Den äldsta af damerna, de tre
öfrigas moder, var stor och kraftfullt byggd, samt
tycktes skapad till en krigares maka. Beslutsamhet
och mod blixtrade ur hennes ögon. De trenne
döttrarna voro alla vackra, och hvar för sig hnde
egenheter, som gjorde, att man blef tvehågse i omdömet
om deras olika företräden. Den äldsta, Amalia, var
en spenslig, blåögd, adertonårig flicka, med ett uttryck
af svärmisk ömhet i hela sitt väsende. Den mellersta,
Bosina, var ett år yngre, och vid första anblicken
mycket lik sin äldre syster; men man upptäckte snart
vid en närmare uppmärksamhet, att hon var starkare
byggd och hade ett mera sprittande och lifligt lynne.
Den yngsta, Fiken, var en tioårig yrhätta, som dagarna
igenom bara sjöng visor och gjorde väsen, emedan ingen
hade hjerta att banna det sköna barnet.
Den lilla gruppen betraktade med orolig
uppmärksamhet båtens annalkande, och drog sig derunder
tillbaka så mycket, att den höll sig dold bakom träden.
Den döfstumme, som hade en utomordentligt skarp
syn, gjorde hastigt ett tecken, som uttryckte glädje.
Fruntimmerna, som omgåfvo honom, röjde med lifliga
åtbörder sin nyfikenhet. Fiken, som bäst förstod hans
teckenspråk, utropade: “Farbror säger, att det är
Pavo, som kommer i båten.“
“Pavo!“ upprepade alla med hänryckning.
Modrens öga hade äfven lifvat sig vid första
utropet, men hon lugnade sig snart. “Det är knappt
troligt,“ sade hon. “Men om svåger sett rätt, så
kommer Pavo tillbaka med oförrättad t ärende. Huru
skulle han kunna vara här ända från Wasa eller
Ny-Carleby så snart ?“
“Åhå!“ utropade Bosina, “Pavo skyndar sig nog!
Han är så rask och klok, att den som skall uppe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
