Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställde sig bredvid den döfstummes sida. Så afvaktade
man hvad som skulle tilldraga sig.
Det dröjde icke länge innan några trasiga
kossaeker, på sina magra hästar, framträngde till dörren.
De tittade sig oroligt omkring, och hotade med sina
pikar de båda männen. Pavo tog af sig mössan och
bockade sig för de föga välkomna gästerna. Den
döfstumme stirrade vildt på dem. En kossack red intill
fönstret och tittade in. Hvad han, med sina
barbariska läten, yttrade, begrepo endast hans kamrater,
men följden blef, att tvenne stego af hästarne och
nalkades dörren med sina kantschuer i handen. Pavo
lemnade dem rum, men den döfstumme satte sig med
liflighet emot deras inträdande. Den ene spände genast
en pistol. Pavo gjorde då en bedjande åtbörd, och
drog den döfstumme med våld ifrån dörren. Bondens
undergifvenhet tycktes beveka barbarerna, och pistolen
blef åter instucken i bältet.
Nu inträdde en kossack. Drängarna bugade sig,
på Pavos tillsägelse, ehuru det skedde ogerna. En
af pigorna kom i detsamma ur rummet med en
brän-vinsflaska, som hon räckte kossacken. Åsynen af
flaskan verkade som ett trollslag på honom. Den
uppnästa fysionomien ljusnade, ögonen begynte plira och
läpparna smackade behagligt. Han tog flaskan, kysste
henne och stoppade henne i barmen. Derefter stack
han hufvudet genom dörren till det inre rummet, och
såg sig omkring derinne. Då han öfvertygat sig, att
der ingen fanns, utom fruntimren, som sutto i en
soffa, klef han in midt i rummet. Han betraktade
fruntimren med lustiga miner, och tog derefter fram
sin bränvinsflaska, hvarutur han tog sig några dugtiga
klunkar.
Sedan fruntimmerna något hunnit sansa sig, steg
mod en upp och räckte honom ett par
silfverpennin-gar. Han grep dem ifrigt och betraktade dem med
gnistrande ögon, under det han visade en tandrad,
som nära nog räckte ifrån det ena örat till det andra.
Olyckligtvis hade detta uppträde icke blifvit
obemärkt af en anpan kossack, som tittade in genom
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>