Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man sam talade, såsom seden var, och som deras lynnen
mest älskade, om det himmelska riket och denna
verl-dens fåfänglighet. För de fromma jungfrurna hade
jorden intet behag som icke var misstänkt, ingen
glädje som icke var farlig: likväl egde de inom sig
en fridfull himmel, i den heliga känslan af oskrymtad
tro och förtröstan till Gud.
I en liten park af lummiga bokar vid Heilsminde
nedsatte sig sällskapet och såg utåt hafvet. På
Bältets krusiga vågor sväfvade närmast stranden ett
antal fiskarbåtar och på längre afstånd några kryssare
under segel vid den gent emot liggande Brandsöen.
Bland de senare kunde ingen fiende vara, emedan
man såg fiskarbåtarna här och der lägga till den ena
eller andra, och i allsköns frid idka med dem sin
byteshandel. Öfver de fjerran seglarne sväfvade i det
klara himlahvalfvet skaror af sjöfoglar. Hela taflan
var sådan, att den måste göra intryck äfven på de
fromma systrarnas himmelska sinnen.
Småningom syntes de seglande närma sig
stranden. Här och der hissades flaggor, och man gjorde
hvarandra signaler. Skådespelet af seglarnes rörelser
blef derigenom lifligarc och så mycket mera lockande.
Äfven för ett sjövandt öga skulle taflan erbjudit en
angenäm anblick, men ett sådant skulle snart förstått,
att det vid Brandsöe var en flendtlig kryssares
ankomst, som jagade de fredliga kustfararne mot
stranden. En liten engelsk kutter smög sig, sedan han
dubblerat Söderhoveds udde, långsutmed Jutska
stranden. Innan de goda jungfrurna från Christiansfeld
hade någon aning om en fara, ilade kuttern på en
knapp engelsk mils afstånd från den fredliga parken.
Liksom vid en viss expedition från Stockholm
till Åland, engelsmännen åtminstone ville skryta af
att hafva uträttat något i land, ryade sig kutterns
befalhafvare nu att skicka några kulor till stranden.
Säkert märkte han icke att den lilla gruppen bestod
af idel fruntimmer, ty helt hastigt sågs vid kutterns
reling en blixt, ett rökmoln utvecklade sig, på vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
