Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fruktan, under löjtnant Stares befal. Emellan déssa
trenne väktare ntbredde sig handelsfiottiljen. Briggen
Vandringsman från Carlshamn, ett af de fredliga
handelsfartygen, låg ytterst i konvoyen, icke långt från
Langelands norra udde.
På soffan bredvid kajutkappen i denna brigg sutto
tvenne män, som efter slutad aftonmåltid betraktade
sommarsolens nedgång bakom Selands bokskogar, hvilka
nu visade sig som en mörk rand vid himlens glödande
bryn. Den ena var en ljuslockig svensk yngling, en
af dessa o förskräckta, varmhjertade och äkta svenskt
sinnade karakterer, som egentligen äro mera skapade
för manliga bedrifter än för långa forskningar. Son
af fartygets redare och egare, hade han önskat att gå
ut i kriget mot fäderneslandets fiender, ryssaran. Mén
fadren, som var en allvarsam man och vän af fridens
yrken, hade skickat honom såsom styrman med fartyget,
för att dels rycka honom ifrån krigets äfventyrliga
retel-ser, och dels fullända hans uppfostran i England.
Den andra mannen var en sydländing, redan en äldre
man, med ett ansigte, der sorger och motgångar mer
än åren hade efterlemnat spår och endast i
oförminskad glans qvarlemnat de skarpa ögonen.
Främlingen var köpman, men han måste hafva lidit stora
förluster, emedan hans hållning röjde mera eftergifvenhet
och finhet, än man vanligen finner i den rike och
lycklige köpmannens kalla och bestämda sätt att vara. De
båda männen samtalade på engelska, hvilket språk,
Båsom egentligen främmande för dem båda och sålunda
icke taladt med de inföddes lätthet, något afkylde
deras uttryck och lade på samtalet en viss känsla af
tvång, under det likväl deras varma hjertan, som fattat
vänskap för hvarandra, längtade att förstå hvarann.
De läste båda mera i blickar än i ord de känslor, de
ville meddela.
Det skådespel, sam i den nordiska sommaraftonen
stod framtrolladt för deras blickar, gjorde ett djupt
intryck på sydländingen. På hafvets klara spegel, i
den tysta stiltjen, vaggade långsamt, liksom sjöfåglar
med hopfällda vingar, de ankrade skeppen. De lågo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
