Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trädgårdsmuren, hög som en vägg och försedd med
ett tak, fullsatt med hvassa spetsar. Bet var ingen
glad och uppmuntrande syn för de begge herrarne,
som, då de blifvit ensamma, höllo en gemensam
rådplägning i salen.
Be visste båda, att det icke kunde vara dem
särdeles farligt att låta föra sig tillbaka till Odense,
der Roman a väl skulle befriat dem. Men hela deras
företag skulle derigenom måst uppskjutas. Å den
andra sidan kunde det hvarken vara dem lätt att
undkomma, eller kunde de undgå att genom sin flykt
väcka en särskild uppmärksamhet hos generalen.
Spanioren var emellertid hågad att våga $llt för att
komma ut till engelsmännen, och Eneman ville icke
heller gerna återvända till Odense med oförruttadt
ärende.
“Generalen må gerna anse oss för ett par
äfven-tyrare,“ sade Eneman. “Om vi blott kunde komma
osedda härifrån till stranden, skulle vi kanske få oss
en fiskarbåt."
“Yi försöka," utbrast don Gar^ia. “Yi äro ju
nu en gång ute på äfventyr; och det värsta som i
alla fall kan hända oss, blir att vi fasttagas och
skickas till Romana. Låt oss försöka att komma ned
i trädgården.
“Yälan, kanske lyckan gynnar oss.“
Lyckligtvis lågo fönstren vända mot en spalier.
Utan någon svårighet klättrade herrarne på de
slingrande körsbärsträdgrenarne och befunno sig snart
bland skymningens skuggor i trädgården. Be smögo
sig tyst till den längst bort belägna muren för att
der utspana en möjlighet att komma öfver
densamma. I ena hörnet stod en liten paviljong, ur hvars
öppna fönster några musikaliska toner hördes. Med
någon bestörtning sågo herrarne på hvarandra och
nalkades försigtigt mellan några buskar. Be funno
nn att paviljongen, som var fastbyggd i den höga
trädgårdsmuren, egde ett fönster utåt parken. Men
detta fönster bevakades af ett fruntimmer, som satt
och fantiserade vid ett klavér. Bet var fröken Ju-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
