Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på en gång öfvergifven, ioke blott af menniskor, utan
af den själskraft, som hittills uppehållit honom.
Ansträngningen att bibehålla lugn under förhöret, då
hans lif berodde, icke på hans oskuld, utan på
sättet huru orden föllo, hade nu lemnat efter sig en
tomhet, som förorsakade, att han icke ens kunde rätt
njuta glädjen att åtminstone hafva undgått dödea.
Hoppet, som eljest sist öfvergifver den olycklige, egde
för hans i liknöjdhet försänkta själ föga värde.
Sedan han, sittande på en afsatts i muren, länge
öfverlemnat sin själ åt förtviflans hemska irringar,
hördes ett rassel vid porten. Låsen skramlade, och
fängelsedörrarna öppnades. Ynglingens blick föll först
på en skyltpost, som var ställd utanför dörren, och
som nu kastade en blick på fången in i hvalfvets
skymning. Derefter inträdde till honom samma
fruntimmer, som räckt honom den läskande drycken efter
förhöret. Hon åtföljdes af några spanska soldater,
som buro en bädd, ett bord och några korgar, dem
de ställde i fängelset.
Donna Dolores trädde fram till ynglingen och
tilltalade honom på franska. “Öfverlemna er icke
för mycket åt edra bekymmer, min herre,“ sade hon.
“Både öfversten och vi alla äro öfvertygade om er
oskuld. Prinsen har likväl befallt, att ni hålles i
förvar, och derför blir ni här bevakad. Men fast
han är sträng och hård — ack, om ni visste huru
ondt han gjort mig! — så vill jag, honom till trots,
bereda er all den tröst och beqvämlighet, som vi
formå. Yet, att ni eger vänner, som icke skola
glömma er.“
Adolf Eneman kände sitt hjerfa djupt skakadt.
Han fastade på denna syn, för honom i sanning en
tröstande engels, en blick full af förvåning och
tacksamhet. “Hvem är ni,“ frågade han, “ni som besöker
mig, då jag är i häkte ?“
“Jag är en spanska, min herre, och jag vet att
ni är en svensk. Yar lugn, hvila er och återhemta
edra krafter! I morgon vill jag åter besöka er. Jag
kan då säga er mer.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
