Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ännu en varmt strålande- blick ur hennes mörka
öga föll på honom: hon gjorde en behaglig helsning
ooh lemnade fängelset tillika med soldaterna.
Bedan de dånande dörrarna blifvit stängda, stod
Eneman ännu orörlig och stirrade efter den hulda
gestalten. I hans själ bröto sig sällsamma känslor.
Der var strid och storm. Bland intrycken af faror
ooh nöd} bland slitningarna mellan fruktan, oro ooh
hopp, framträdde dock allt klarare bilden af hans
tröstarinna, af henne, som, en medlidandets och
barm-hertighetens engel, bjöd honom vederqvickelse i hans
yttre nöd och med den upplifvande känslan of sin
närvaro skänkte en ljusning bland hans inre qval.
Först efter en lång stund, då han hunnit gifva
luft åt sina känslor, förmådde haii att taga i närmare
betraktande och njuta det som hon medfört.
Då följande morgonsol spridde sin dager äfven
ned i fängelset, uppstod Adolf från sin bädd med en
känsla af nyvakadt lif. I hans drömmar hade sköna
bilder sväfvat, och bland de mörka tankarna på de
faror, som ännu förestodo honom, strålade en ljus.
’ Han framträngde till den trånga gluggen, för att kasta
en blick utåt, ljuset och friheten till mötes. Men
icke en enda punkt af himlen var synlig. Endast ett
fönster på den inre borggården syntes helt och
hållet. Den grubblande ynglingen försänktes i
betraktande af detta fönster.
Hastigt framstod för hans drömmande själ den
tanken, att, om det också icke var den molnbeströdda
himmelen, skyarnas hvalf, som mötte hans öga, kunde
möjligen hans blick vara riktad mot hans hjertas
himmel. Möjligheten, som för en älskande själ är en
tillräcklig grund, att derpå bygga en hel verld,
förvandlade sig snart för Adolfs inbillning i en bestämd
tro. Hans hjerta, ehuru icke hans förstånd, ville
öfvertyga honom, att säkerligen innanför detta fönster
den varelse vistades, som på honom gjort ett så djupt
intryck, och som var hans ödes engel. Hans fantasi
uppeldades alltmera, och han tänkte på det ögonblick,
då han skulle, såsom hon lofvat, återse henne. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
