- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 3 /
317

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sådant endast är stämplingar af hans ovänner. Ah,
det måste säkert vara den svarta general Kindelan,
som alltid hatat vår don Juan, och som nu förtalat
honom!“

“Ni misstager er icke i afseende på generalen.
Det är just han som upptäckt komplotten. Men han
är en man af trohet och heder. Han begår
visserligen icke något förräderi. “

‘‘Om man icke vill kalla det för förräderi/* inföll
Dolores spetsigt, “att beljuga sina landsmän och
bedraga vår store härförare, prinsen, och hans eljest så
skarpsynta officerare."

Öfversten svarade intet på sådana invändningar»
“Jag får förklara för er, min fru,“ yttrade han
slutligen, “att det icke tillåtes er att lemna edra rum,
innan öfversten återkommit. “

“Ah, iian kommer tillbaka!“ utropade Dolores.
“Således var det en dikt, att han blifvit arresterad?
Men hvad är det för gyckel ni vill drifva med mig,
herr öfverste?“

“Tala icke om gyckel, donna,“ inföll Ameil med
hotfull uppsyn och allvarsam röst. “Det nedriga
förräderiet är tyvärr alltför bevisligt upptäckt. Allt,
hvad jag ännu vill hoppas, är, att ni och detta
fruntimmer, båda ären okunniga om hans bedrägeri.
Emellertid kan jag icke tillåta någondera att lemna dessa
rum. Jag skall låta sätta poster utanför dörrarna.“
“Man skall i sanning vara fransman,“ inföll donna
Dolores med bitterhet, då hon nu insåg sakernas^
farliga ställning och framför allt omöjligheten för sig
sjelf att undkomma; “man måste vara fransman för
att sätta vakt omkring ett par fruntimmer. Kan det
möjligen vara prinsens vilja och befallnmg?“

Ameil svarade icke på denna fråga, utan
upprepade ännu en gång sin tillsägelse.

“Så, herr öfverste ?“ sade Dolores. “Jag är alltså
fången! Jag befinner mig i fransysk arrest! Visst
kan det förefalla mig besynnerligt. Men jag, som
har följt med armén, känner krigsbruket, och jag kan
bära mitt öde. Men säg mig, herr Öfverste, ämnar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/3/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free