- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 3 /
328

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller de ofttaloniska jägarne, hvilka general Kindelan
visste att bevaka.

Acosta kastade en bliok omkring sig. “Vi äro
förrådde,“ sade han. “Vårt företag är upptäckt.“

Ett doft sorl genomlopp de täta lederna.
Räddningen tycktes så nära, och dock skalle den gå
förlorad i sista ögonblicket.

Acosta öfverlade, hvilka dispositioner han borde
taga, då han såg den mångdubbelt öfverlägsna fienden
på alla sidor innesluta det enda regementet. Han fann
ingen räddning möjlig. Han kastade blott en djup
sorgfall blick på de sina.

I detsamma sprängde öfverste Ameil, åtföljd af
ett par adjutanter, fram emot spaniorerna, Så snart
Acosta igenkände honom, red han honom till mötes.

“öfverste Acosta, “ ropade den häftige
fransmannen, “låt ert regemente sitta af. Ni är kringränd,
och ingen andflykt är möjlig. Prinsen är sjelf här.“
“Herr öfverste,“ svarade Acosta, “ni har rätt.
Allt motstånd vore här onyttigt. Följ mig! Jag vill
låta regementet sitta af, och sedan med er begifva
mig till prinsen. “

Acosta red fram för sitt regementes linie. Hans
öga hvilade dystert på de mörka gestalterna. Det
tycktes som om han endast med svårighet kunde finna
tillräcklig luft, för att uttala sina klingande
kom-man do-ord.

Slutligen ljöd dock den välklingande stämman.
Han befallte att öppna lederna och att sitta af.

Stumma och lydiga fullgjorde ryttarne hans
befallning. Han helsade dem då med en nick på huf»
vudet och en svängning af sin klinga.

Derefter följde han öfverste Ameil.

Då de begge öfverstarna redo fram till prinsen,
mötte dem denne med en skarp blick. Hans öga hvilade
hotande på Acosta.

“Min prins,“ sade den spanske öfversten, “jag
finner att ni upptäckt min plan. Inom er skall ni
icke kunna fördöma en man, som vill våga allt för
sitt fäderneslands befrielse. Jag vet hvad som enligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/3/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free