Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
englabarn. I synnerhet har Thorwaldsen lyckats i de
förtjusande barnfigurerna.
Löjtnant Augustin stod försänkt i betraktande
af barngruppen.
“Det är tre unga syskon, som blifvit frälsta från
jorden,“ anmärkte en af damerna. “Det är skönt att
dö så ung, eller åtminstone att veta sig ega någon
sådan syskonengel i ett annat lif,“ tilläde hon.
Yid föreställningen om syskon, som försvunnit
från jorden, flög en orolig känsla genom Augustin.
Han slog hastigt upp ögat och varseblef i detsamma,
på orgelläktaren midt emot sig, den hemlighetsfulla
damen i gröna kappan. Hon spände på Augustin sina
skarpa blickar med ett uttryck af vänlighet, som, likt
en sällsam ljusning, genomflög kyrkan, det kände han.
Det blef honom då ånyo så underbart qvaft om
hjer-tat. Han fann huru han bleknade, men han ville icke
låta sig märka, utan vände sig till den unga damen,
som stod bredvid honom, och sade: “På mig har
Thorwaldsens framställning af Maria gjort det
djupa-ste intrycket. En mor är för mina känslor det
heligaste och skönaste föremål jag kan tänka mig.“
iLNi har då en förträfflig mor?“ yttrade damen.
“Det är lifvets största lycka att ega en sådan. “
Augustin, som icke tyckte om den sentimentala
tonen i samtalet, svarade: “Kanske just de, som hafva
sin mors gestalt endast i sina barndomsminnens
drömmar, i allmänhet ega de förträffligaste mödrarne. Jag
har icke sett min mor sedan jag var fyra år gammal
och har derföre nu intet begrepp om hennes utseende.“
“Det ligger något bittert mot fruntimmerna i det
ni säger,“ anmärkte damen.
Augustin såg åter upp mot läktaren. Till harus
förvåning var den gröna kappan försvunnen derifrån,
men i detsamma blef han varse, att hon stod vid
kyrkdörren och samtalade med regementspastorn.
Samtalet räckte endast ett par minuter, och damen
försvann genast.
Pastorn närmade sig Augustin och sade med en
hemlighetsfull uppsyn: “Ett fruntimmer, som talar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
