Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herr Christensen, som varit vittne till det hastiga
uppträdet och hört orden, inbjöd, med sin vanliga
hjertliga gästfrihet, bada herrarna att inträda i hans
hus. D& han kunde föreställa sig, att far och son
hade åtskilligt att enskildt samtala med hvarandra,
anhöll han att de måtte stiga in i hans förmak.
Han ville under tiden bestyra om hvad major Hägerfeldt
önskade uträttadt i staden.
Så snart majoren blifvit upplyst om förhållandet,
att hans son var herr Christensens gäst, emottog han
äfven dennes inbjudning, och lät sin betjent infora
dina ressaker samt beställa posthästarne.
Då far och son blefvo ensamme i förmaket, yttrade
majoren: “Jag har något märkvärdigt att säga dig,
Augustin: din mor bor här i trakten. Jag förmodar
att hon söker upp dig. Du är nu vid den ålder, att
du eger sjelf handla efter hvad du anser rättast.
Du har tillräcklig erfarenhet för att bedöma hvad
som passar eller icke. Jag öfverlemnar derföre åt
dig sjelf att afgöra, huruvida du vill besöka henne
eller icke. Kin fot kommer ej under hennes tak, men
jag vill icke förbjuda en son att se sin mor. Likväl,
Augustin, vill jag säga dig, att det vore lyckligare om
du ej såg henne."
Augustin fäste en frågande blick på sin far, men
svarade intet.
Majoren fortfor: “Du har också syskon, Augustin.
Jag skulle vilja se din bror» men jag vill icke befalla
honom att besöka mig. Han var endast årsgammal,
då jag sist såg honom, och han har sedan blifvit
uppfostrad af henne.“
“Min far,“ sade Augustin, “jag befinner mig här
omgifven af så besynnerliga rykten, af så underbara
gåtor, att jag icke kan få ro, innan jag något klarare
fått utreda mina egna förhållanden. Jag är ju en
främling inom vår egen familj. .Och hvad jag vet
om den, har jag hört af andra. Jag måste bekänna,
att jag längtat efter min far och att jag hoppas att
af min far erhålla något ljus i det gåtlika mörker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
