- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 3 /
365

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som hvilar öfver min barndom och öfver mina
föräldrars förhållanden."

Majorens ögonbryn sammandrogos; han vände sig
bort och gick några slag frnm och tillbaka på golfvet.
Slutligen sade han: “Din önskan finner jag ganska
naturlig. Du vill förmodligen veta orsaken till
missförhållandet emellan dina föräldrar; men så många
dystra och obehagliga minnen äro fastade vid
berättelsen derom, att jag måste bedja dig att icke af mig
begära densamma. Så mycket vill jag dock säga dig:
ingen skamfläck är fästad vid vår familj, ingen skugga
har blifvit kastad på vår ära, hvarken genom din far
eller din mor. Det var lynnen och anspråk, som
gjorde skilsmessan nödvändig. Yi delade då våra barn.
Du, Augustin, såsom den äldste, såsom arfvingen till
mitt namn, till min förmögenhet, tillhör också mitt
fädernesland. De tvenne yngre barnen hafva följt
henne.“

“Jag har i dag,“ berättade Augustin, “hört
besynnerliga ord om comtessen på Blaakilde. Är det hon
som ar min mor?“

“Det är hon, Augustin!“

“Jag har då möjligtvis sett henneberättade
Augustin. Han beskref derpå enkelt och uppriktigt
hvad som händt honom vid Falsled och Brahe-Trolleborg,“

Majoren, som med spänd uppmärksamhet afhört
hans berättelse, skakade på hufvudet och sade: “Du
har icke sett henne, Augustin!“

Augustin framtog biljetten, som han fått af sin
mor, och visade den.

Majoren genomläste den uppmärksamt. “Hon har
skrifvit den,“ sade han, “men det var icke henne
du såg!“

Augustin vågade ej motsäga sin far, ehuru
besynnerligt det föreföll honom.

Majoren fortfor: “Efter hon särskildt inbjudit dig,
så lär du väl så mycket mindre kunna underlåta att
besöka hénne."

“Jag hörde just vår värdinna här på stället, “

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/3/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free