Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liskt förtjusande, der den, i det solvarma skenet af
midsommardagen, vinkade åt den genomfarande, med
en sakta susning bland de svalkande skuggorna, att
här fanns en behaglig hvila.
Yid bron, som leder öfver den lilla ån, träffade
Augustin en grupp af några personer, hvilka sågo
tem-ligen bestörta ut. Postiljonen stannade, för att göra
dem någon fråga. Augustin hörde då, att här händt
en olycka: en vagn hade nyss stjelpt. Ett äldre
fruntimmer, som befunnit sig i vagnen, hade lyckligtvis
icke skadat sig. Damen uppehöll sig nu vid det lilla
huset på dalsluttningen: hon måste der lemna den
sön-derkörda vagnen, och väntade nu på att hrån något
stalle i grannskapet erhålla en annan.
En egen aning for igenom Augustins själ. Han
kastade en blick framåt det anvisade huset, och blef
i detsamma varse sjelfva damen med den gröna kappan,
sittande på en löfsalsbänk invid vägen. Hon tycktes
också igenkänna honom, ty hon reste sig och vinkade
åt honom. Han befallte då postiljonen att köra fram
och stanna vid ingången till den lilla trädgårdstäppan,
i hvilken hon tagit plats.
“Min herre!“ sade hon, i det hon trädde fram till
vagnen, “ni reser säkert till Svendborg? Jag hoppas
att ni icke illa upptager min anhållan att få medfölja
i er vagn till Blaakilde! Ni har förmodligen hört den
olycka, som här träffat mig? Er väg för er helt nära
Blaakilde, och er svenska artighet tillåter er säkert
icke att afslå ett fruntimmers begäran ?“
Under det hon talade, spelade många besynnerliga
blixtar i hennes ögon.
Augustin biföll genast hennes anhållan. Med en
vink tillkallade hon sin betjent. Denne framtog ur
hennes sönderslagna vagn några få de nödvändigaste
ressaker, kastade dem i postiljonens vagn, och, sedan
han hjelpt damen att taga plats vid Augustins sida,
satte han sig upp bredvid postiljonen. Nu fortsattes
vägen ur denna romantiska dal förbi Ulbölle till den
långa Vester-Skjeminge by.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
