Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det rasande djuret förföljde dem. Just då herrarne
•ville springa Jvärt öfver en gångstig fastnade
Augustins fot i en gren, så att han föll framstupa. Den
vilde hingsten slog i trädstammarne så att stycken af
bark och flisor flögo omkring hans hofslag och
nedbröt med sina ilskna tänder grenar af träden. Han
fick sigte på Augustin, som likväl egde nog
själsnärvaro att ögonblickligen rulla sig åt sidan för att
söka skydd under en stor buske.
I samma ögonblick som hingsten nalkades, steg
en menniskofot ur busken öfver Augustin, och en
man framträdde för att möta och drifva tillbaka
vilddjuret. Det var en smärt men bredaxlad ynglings
gestalt, så vidt Augustin kunde se honom på ryggen.
Gestalten uppgaf ett gällt rop, men kraftigt, afbrutet
och befallande, på hvilket ett öfvadt öra genast kunde
igenkänna en man, som var van att handtera hästar.
Hingsten hejdade sig vid detta rop. Mannen,
beväpnad blott med en käpp, sprang emot hästen och slog
honom endast ett slag på halsen. Bet tycktes som
om den galne hingsten genast igenkänt sin herre och
mästare. På hans befallning sänkte hingsten sitt
hufvud, liksom en lydig hund, och lät utan ringaste
motstånd drifva sig in tillbaka i sitt stall, hvilket
genast tillstängdes efter honom.
Augustin reste sig upp och samtliga de svenska
herrarne ville närma sig till mannen, som åtminstone
skenbarligen räddat Augustins lif. Ben främmande
vände sig då om och visade ett ungdomligt, ehuru
något vildt och strängt krigarean sigte. Augustin
bleknade och tog ett steg tillbaka vid hans åsyn.
Stallbetjeningen, som var närvarando och bestod
af nytt folk, sedan de flesta af hertigens forna
betje-ning blifvit afskedade, röjde lika mycken förvåning
som de svenska herrarne. Endast en, som såg
listigare ut än de andra, hviskade sakta till baron Albert:
<rDet måste vara grefven, hertigens forne stallmästare.
Nu är han en främling här.“
“Hvilken grefve menar ni?" frågade Albert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
