Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Men han har ookså handlat ädelmodigt!“ inföll
Therese.
“Han skall icke glömma att hah är bror, att han
är son!“ sade comtessen. “Och skulle han glömma
det, skall hans mor icke förgäta att påminna honom
derom.“
Samtalet afbröts af ett buller utanför kapellet.
Dörrarne öppnades, och nu visade sig majoren, åtföljd
af hela det hos Holmfeldtska familjen församlade
sällskapet. Han hade gått ut egentligen för att söka
sina bars; men sällskapet hade fört honom hit, för
att visa slottet och kapellet.
Yid åsynen af honom upprätade comtessen sin
gestalt och mötte honom med en sträng och
allvarsam uppsyn. Hon stod der nu, i en
vördnadsbjudande ställning, mellan tvenne af sina barn.
På majoren gjorde denna syn ett kraftigt intryck.
Han stannade ett ögonblick, en ryckning flög öfver
hans anletsdrag, en darrning ilade genom den eljest
kraftfulle mannen. Men han besinnade sig genast.
Med en beslutsamhet och tillika en stolt värdighet,
som just tycktes tillhöra hans person, närmade han sig.
De båda makarnes blickar möttes. De sågo
ingendera ödmjuk och eftergifven ut. Lika tvenne starka
åskmoln, som långsamt närma sig hvarandra öfver den
i häpen bäfvan försänkta dalen, tycktes de så länge
från hvarandra skilda på en gång dragas till
hvarandra och stötas tillbaka. Det låg en ängslig känsla i
ögonblickets spända väntan.
Itajoren stannade framför comtessen. Det tycktes
som han väntat en rörelse, ett ord af henne; men
hon endast betraktade honom med orörlig värdighet.
Då räckte han — långsamt, nästan darrande —
ut sin hand emot henne. “Teresia Yalvidares!u så
sade han med dämpad röst, “känner du igen mig?“
“Ja!“ svarade hon kort
“Hax du igenkänt din son Augustin ?“
“Han står här vid min sida!“
Majoren stod stum en minut. Slutligen sade han:
“Hvar är min son Waldemar ?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
