- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 3 /
494

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1. Striderna vid Ulriksdals ooh Stockholms slott.



Oledsagad går ej af jorden
Hjeltars anda — då störte i norden
Svitiods makt, ett kummel vorden
Öfver den siste kämpens ben.

                         GEIJER.


“Fädernesland, olyckliga och derför dubbelt älskade
fädernesland! Än en gång skall jag andas din friska
luft, än en gång vill jag kämpa för din frihet! Jag
är stolt öfver mina minnen, och jag vill än en gång
se mitt hemlands sol uppgå öfver dem, innan min
lefnadssol går ned. Jag vill nedläggas till ro i mitt
fäderneslands jord, segrande eller döende för dess
befrielse. Sverige, mitt ädla hem! Jag återvänder
till ditt sköte ännu i morgon.“

Så satt jag och tänkte under det gröna tältet på
balkongen, hvarifrån jag såg utåt det högtidligt rullande
Indiska hafvet, utöfver bränningarna vid stranden.

Ett af mina vackraste skepp låg ute på redden
segelfärdigt till Europa. En herrlig östan, som hemtat
svalka på de höga Gondvares och Gates’ snötoppar och
berusat sig af dofterna i slätternas palm-dungar,
susade i skeppets fina tackel. I den hemlighetsfulla
susningen förnam mitt hjerta underbara röster, som
manade mig ut, kallade mig att följa böljornas
vandring och lockade till älskadt hem. Väl hade jag
här i Bombay — efter det olyckliga kriget derhemma i
Sverige — funnit en tillflyktsort, vunnit rikedomar och
vänner, men i mitt bröst glödde något, som måste kylas,
äfven om den enda kyla, jag kunde njuta, vore vid
utgjutelsen af mitt hjertblod på hemmets dyra jord.

Jag steg upp och gick ned i de vidsträckta
salarna, der en mängd bokhållare voro sysselsatta med
expeditionen af mina vidsträckta handelsföretag. Lycka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/3/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free