Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ha, men ännn Ramjengas hjelte lefver!
Han är stridsböljans lotosblomma:
Högt han spirar npp utur djnpet.
Hur herrlig Ramjengas befriare str&lpr!
Segern lyder hans läppars budord —
Hjeltar de väcka till lif och frihet;»
Min dotter hade beräknat väl. De kära, många
gånger hörda orden upplifvade mig. Men den eld,
de tände i mitt bröst, var ingen ljuf. Jag tog
Hin-diahs hand och gick upp på däcket, så snart vi kastat
ankar; och min blick flög ut öfver den dyrbara
fädernebygden, som nu låg framför mig, på en gång så
val bekant och så förändrad och främmande. Jag
kände mig betagen af en djup harm, och det var
mig en egen vällust att nära denna genom
betraktande af just de föremål, som mest skulle såra min
fosterlandskänsla. Ju djupare jag såg mitt
fädernesland kränkt af de eröfrande barbarerna, desto mera
erfor jag ett slags vild, hemsk glädje, för hvilken jag
sjelf ryste. Ett lågande begär att göra de fräcka
segrarne illa upptändes inom mig, och hämdens, den
djupa hämdens törst begynte tära mitt innersta. Men
jag gömde djupt, djupt de hatfulla känslorna eller
försökte åtminstone att med ett hånfullt leende dölja
dem, medan jag bet mina tänder tillsammans.
Efter en stunds stumt åskådande, hvarvid jag
jemförde minnets aftonbleka tafla i min själ med
verklighetens aftonröda för mitt öga, förmådde jag för den
lyssnande Hindiah förklara hvad hon såg.
“Min dotter,“ sade jag, “se först åt söder! Det
prydliga tornet, som der är uppfört på höjden i en
smak, som har mera tycke af yårt Hindostans
pagoders fylliga former jän de öfriga spetsiga tornen, heter
Catharina. Jag ser att det står der ännu qvar, skonadt
af barbarerna och krigets fasor. Den djerfva domen
lyfter sig ännu stolt öfver sina vidsträckta hvalf,
ehuru en berättelse förmäler att byggmästaren, som
uppfört deu, betogs af en underbar fruktan att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
