Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras hjelp, så torde min kanske understundom bmma
dem mera till pass. Ni vet, min herre, att jag är
rik, och det skulle fagna mig, om jag finge tillfälle
att göra något godt åt gamla vänner/*
Mannen såg p& mig med en slug min. “Det kan
se besynnerligt ut!“ svarade han. “Jag vill vara
uppriktig mot en så frikostig och ädelmodig herre som ni.
Yi, polisens embetsmän, göra naturligtvis hvarandra
till viljes; och då det är nog rum för oss, uppäta vi
icke förtjensten för hvarandra. Hvarhelst min herre
behagar gå, skall jag ställa till att det sker utan fara.
Endast en sak vågar jag råda till, och det är att
undvika beröring med allt hvad militär heter, äfvensom
att icke yttra ett enda ord politik/*
“Jag tackar er, min herre,“ svarade jag, “och jag
skall söka iakttaga ert råd. Som jag vagar förmoda
att embetsmännen i ett så vidlyftigt verk, som der
ni är engagerad, icke äro så särdeles rikligt» ehuru
visserligen eljest kejserligt lönade, tar jag mig
friheten att nämna, ifall min herre någon gång skulle
befinna sig i en ögonblicklig penningeförlägenhet, om
en oförmodad utgift komme eller dylikt, att jag anser
för ett nöje att erbjuda någon liten assistens ur min
kassa... Tillåt mig £å veta min herres namn, ifall
så behagas !**
“Mitt namn är Sergieff. Jag är assessor och
sekreterare vid afdelningen för främmande resande!**
svarade manneu och bugade sig artigt
“Förlåt mig,** återtog jag. “Det kan väl icke vara
alltför djerft att efterfråga hvart de forna
embetsmännen i svenska polisen tagit vägen. I min tid var
der en polismästare, som hette Hultberg21)/*
“Åh, det var en skicklig man!** utbrast han.
“Han förgick sig ett par gånger både oförsigtigt oeh
obetänksamt, ty han besinnade icke huru han hade
kammarrätterna emot sig/ så att han nödgades ta
afsked. Han har alltsedan lefvat som privat jurist
och afslagit de rätt vackra anbud, som ryska
regeringen gjort honom. Ehuru jag icke borde säga det, så
är det skada på mannen!**
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
