Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Dahl: Stavanger amt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
dalrar tvåskillingar, och på så sätt fick Ole Gabrielsen Ueland framleva
sin barndom i fattigdom.
Ingen av oss kan föreställa sig de svårigheter, som den unge
bondpojken måste kämpa med för att kunna stilla sin kunskapstörst. Därför
ana vi också knappast den begåvning och den viljestyrka, som erfordrades
för alt ernå de kunskaper, han ovillkorligen behövde för sin
hövdingsgärning. Han skriver själv:
»Hela min skolgång
inskränkte sig huvudsakligen
till att min mor hjälpte
mig att läsa igenom
abc-boken. Sedan hjälpte jag
mig själv. Visserligen
anställdes på min tid en
gammal dödgrävare för alt hålla
kringflyttande skola. Min
far skickade mig vissa
dagar till hans skola, ej för
att lära någonting, men för
att vi icke skulle stöta
prästen och klockaren.
Skolmästaren tyckte, att jag var
honom för klok, och lät
mig därför läsa, vad jag
ville.
Efter en förskrift, som
min far hade fått av sin
lärare, lärde jag mig skriva. Som ingen i socknen förstod att räkna, fick
jag några dagars undervisning av en pojke i grannsocknen. Och då jag
var 12 år, skickade min far mig på en vecka till en man i fjällbygden
Gyland. Han fick betalning i arbete. Nästan bela dagen måste jag
hjälpa honom att draga hem bränsle. Och den lilla undervisningen om
aftnarna sträckte sig ej långt, helst som vi måste hjälpa oss med en
smula ljus från kakelugnen. Den enda nytta, jag hade härav, var, att
Fig. 204. Stavangers domkyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
