- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : tredje bandet /
619

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herman G. Simmons: Nordostpassagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-nordostpassagen

619

ningår lyckades. Även norska fångstmän, som efter mitten av förra
århundradet började besöka dessa trakter, ha lämnat viktiga bidrag till
kännedomen av Novaja Semlja och Karahavet, och en bland dem, Elling
Carlsen, återfann 1871 Barents övervintringsplats, där en mängd reliker
hopsamlades.

Ryssarna förberedde emellertid det slutliga utförandet av
nordostpassagen även på annat sätt än genom resor till Karahavet. Sedan de
erövrat de södra delarna av Sibirien, började de snart utsträcka sina
färder norrut längs de stora till ishavet flytande floderna fram till kusten,
som de sedan följde. Ändamålet med dessa resor var huvudsakligen att
idka handel med infödingarna och jakt på pälsdjur. En bland de första
bland dessa resande var kosacken Elias Basa, som på 1630-talet på flera
resor nådde Lenas delta samt Oleneks och Janas mynningar. Några år
senare framträngde Stadukin, till Kolymas mynning, där han upprättade
en handelsstation. Genom jukagirer och andra folkstammar, som de efter
liand kommo i beröring med, fingo resenärerna åtskilliga viktiga
underrättelser om landets beskaffenhet, och bland annat fingo de höra talas
om ett synnerligen stridbart folk, som skulle leva längre österut, och
genom vars land en stor flod flöt åt öster. Länge dröjde det ej heller,
förrän ryssarna utsträckte sina färder så långt, att de fingo göra
bekantskap med detta folk, tschuktscherna, och uppnådde den omtalade floden,
Anadyr, som faller ut i Beringshavet. Den, som utförde detta företag,
var kosacken Simeon Deschneiv. Hans resa företogs från Kolymas
mynning 1648 och räckte i flera år, rik på äventyr och strider med
tschuktscherna och andra folk. I själva verket hade ju Deschnew genom sin
resa visat, att ett sund fanns mellan Asien och Amerika, men varken han
själv eller någon annan kom till insikt om den viktiga upptäckt, han
sålunda gjort, och den fick därför några år senare göras på nytt.

Färderna upp till den sibiriska ishavskusten fortsattes emellertid år
efter år, det ena stycket efter det andra blev småningom känt, bl. a. vid
1700-talets början de Nysibiriska öarna, vars upptäckare, Permakow, 1712
blev mördad av sitt folk, som på detta sätt ville undgå en ny resa dit,
då den första medfört hungersnöd och andra strapatser. Under det alla
de hittills omnämnda ryska expeditionerna varit smärre företag, anordnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:55:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/3/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free