Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
-
Den nionde. Taflor från en saga utur Tusen och en natt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
AZARIEL.
Hvar kom du från i skumma morgonväkten
till gryningsoflret, och hvart ilar du
på skimmerhvita vingar härifrån?
1THURIEL.
Mig har den dolde ställt att vaka öfver
en konungsson, uti hvars själ ett frö
till storhet utsådt är af evighet
men legat slumrande i tjugu vintrar
och nu först väckts Ull verksamhet Hans tid
är kommen att stå upp och handla. Mig
blef anförtrodt att vandra i hans spår
och osedd varna, pröfva och befasta
den orofulla anden på dess irrfärd
mot målet, som blef honom förelagdt.
Hans fader var en man, som få ha lefvat.
Han hade fängslat segern vid sin sabel,
han forskade och tänkte och var vis
och blef min vän. Ännu den store Zefi
han nämns med vördnad uti Osterlanden.
Bassoras tusende med åtrå blicka
upp till den unga örnen. Lefver blott
en gnista af den höge faderns eldsjäl
i sonens bröst, så måste Zeyn Alasman
en dag med diamantskrift tecknas der (visar uppåt.)
å gyllne bladet bland de värdiga.
AZARIEL.
Du fick ett herrligt värf. Må du fullborda!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>