- Project Runeberg -  Gammel-Ante: En bok om havsörnen och andra skärgårdens fåglar /
18

(1923) Author: Thor Högdahl - Tema: Nature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjökonungen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och då jägaren skjutit en säl, flått och späckat av
honom och lämnat kroppen eller räntan kvar på isen,
får han, om han efter en stunds marsch vänder sig om
mot slaktplatsen, ofta se storfågeln med det väldiga
kroknäbbet i färd med att bemäktiga sig sin del av bytet.

När sedan solen och stormvågorna börja tära på isarna,
sälbrunnarna växa till stora bassänger och nya råkar
och vakar uppstå, komma de första sträckfågelflockarna
söderifrån. På vingar, som ljuda likt ett hastigt
rört, silverklart strängaspel, susa kniphanarna
fram genom den frostiga morgonluften, det brusar
och dånar, när de brokiga allfågeltropparna under
klingande spel och doft knorrande kasta sig ned i
vakarna och slå kana på den nattfrusna »blåisen»,
tills den brister under dem. Änder snattra, sjöorrar
vissla, viggar och vitbukar knarpa. Det är ett stoj
och ett larm, en trängsel och en ständig strid om
utrymmet som på en järnvägsstation under en flykt
undan fienden. Trötta och utsvultna, dragas de
befjädrade resenärerna till det öppna, blänkande
vattnet, där de tumla om varandra för att dykande
nå de eftertrådda musslorna på bankarna några famnar
nere i djupet och där de ibland skocka sig så tätt,
att de bokstavligen komma att ligga på varandra.

Att det då är mindre väl beställt med vaksamheten
hos de hungrande, sins emellan tvistande fågelfolken
kan man väl förstå. De gamle berätta om huru man
förr i världen vid brunnarna ute på isen med åror
och spristänger brukade slå ihjäl massor av fåglar,
och ännu i dag, då forna tiders fimbulvintrar för
någon gång gå igen och havsisen slår brygga ut till de
yttersta bådarna och grunden, lär det väl hända, att
ivriga fågelskyttar våga sig dit ut för att anställa
massaker bland de sammanpackade fågelskarorna. – Vem
förmener havsörnen att även han håller sig framme
vid sådana tillfällen!

Så kommer omsider den stora uppgörelsen mellan vinter
och vår. De första vårstormarna gå till anfall mot
urbergshällarnas gråa sköldborg. Fjärdarna skölja,
och de sjunkande, porösa isarna inne i vikar och sund
ligga svartblå i marssolen, kantade av skrakar i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:59:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmlante/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free