- Project Runeberg -  Gammel-Ante: En bok om havsörnen och andra skärgårdens fåglar /
36

(1923) Author: Thor Högdahl - Tema: Nature, Birds
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gammel-Ante

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med örnens vingfjädrar, då de drogo i härnad. Våra dagars örnskyttar nöja sig icke med endast fjädrarna. De låta stoppa upp hela fågeln, helst med utspända vingar, och ställa upp den som ett paradnummer bland sina jakttrofféer för att kunna skryta med sin bragd inför vänner och bekanta. Men det är icke blott människornas nedärvda jaktpassion, jägarfåfänga och förstörelselusta som utgöra ett ständigt hot mot örnarna. Förvärvsbegäret har även härvidlag börjat spela en viss roll. Skärgårdsborna, som med förtjusning sätta i sig både säl och utter, lom, skarv och andra villebråd, som av inlandsbon betraktas såsom mindre matnyttiga, skulle knappast komma på den idén att äta en skjuten havsörn. Men om den också icke duger till att lägga i grytan, så kan den med fördel säljas till någon konservator eller uppstoppare i staden. Äggen taxeras ganska högt i utländska naturaliehandlares kataloger, och för ungarna finnes kanske plats i gallerburarna i storstadens zoologiska trädgård. Och hur är det väl numera med friden och oberördheten ute bland öar och skär? Icke ens det mäktiga havet har förmått värna om den! Ångbåtarna kommo och gjorde bräsch i skärgårdens djupa isolering. De första som från de s. k. kultursamhällena sökte sig dit ut voro förstås de goda naturvännerna. De kommo som flyktingar undan människolarmet och människokivet för att njuta stillheten och harmonien vid naturens hjärta men rönte samma öde, som vederfarits alla eremiter alltifrån tidernas morgon, nämligen att bliva vägbrytare för människohorden, som envist följde i deras spår, för nöjessökare, schackrare, företagare och exploatörer av alla slag. Stadsbona började om somrarna i hundratal och åter hundratal söka sig allt längre utåt skären, där de inkräktade snart sagt var och varannan kobbe. -- »Stockholms skärgård» -- hur förmätet av huvudstadsborna att kalla den så! -- hade knappast hunnit bliva »upptäckt», »Hemsöbornas» saga var knappast skriven, skärkarlslivet hade knappast fått sin store diktare, förrän idyllen skändades och förstördes av upptäckarne själva!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 12:16:22 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmlante/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free