Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fågelsträcket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
händer t. o. m. att man kan få skåda riktiga sjöodjur,
som varken äro säl eler utter, fågel eller fisk – sällsammare
och mera skräckinjagande, ju starkare inbillningsförmågan är
hos iakttagaren.
Men värst är det ändå när man råkar ut för »den röde». Det
Skrakpar på udden.
är en fågel, stor som en and, med eldrött huvud och
dito vingar och stjärt. Får man se en sådan gynnare
slå till utanför vettarna, är det bäst att först som
sist taga upp och fara hem. Ty någon fågel blir det
icke mer den dagen; så mycket är säkert.
Gubben Jan-Erik i Sundet har varit med om det och
vet hur det hänger ihop med den saken.
Det var en majmorgon för många år sedan. Svärtor och
prackor sträckte som bäst, och ungejdrarna voro även
komna. Jan-Erik satt med sina åd- och svärtvettar
ute på Trutgrynnan. Vädret var det lämpligaste för
vettskytte, och han gjorde sig räkning på att få
skjuta ett ordentligt kok fågel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
