Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fågelsträcket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bröstet höjer sig över vattnet, då han hänförd talar
kärlekens ord till sin väna najad: »A-o- -kock-o!»
Det är ett lockrop i djupaste bröstton, som rular fram
över vattnet likt suckandet av en mot hällen brytande
bölja. Ett kärleksspråk, vilt och passionerat, sådant
det talats alltifrån tidernas morgon. – Och den
Fällande ejderpar.
sköna svarar med ett ömt skrockande »gock, gock»,
där hon med små nyckfulla avvikelser än åt höger, än
åt vänster simmar fram mot det ur gryningens töcken
framträdande landet. En oemotståndlig längtan drager
henne dit. Hon drömmer om en skreva mellan hällarna,
där hon, dold av den bruna ljungens skyddande täcke,
under gångna vårar bäddat sin mjuka dunbale och ruvat
sina ägg.
Plötsligt sträcker hon halsen och tar till
vingarna. Gudungen följer henne. In emot land bär
deras flykt i en vid krets runt skäret.
Då de närma sig österudden, bli de varse några andra ejdrar,
som ligga parvis helt nära land, orörliga och med indragna halsar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
