- Project Runeberg -  Gammel-Ante: En bok om havsörnen och andra skärgårdens fåglar /
125

(1923) Author: Thor Högdahl - Tema: Nature, Birds
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fågelsträcket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

halsarna lysa som purpur i morgonrodnaden. För den, som snett underifrån betraktar den levande kilen av jättefåglar, ser det ut som låge de packade i luften den ena över den andra, och vingarna röras så taktfast och automatiskt, som om de sattes i rörelse av ett gemensamt muskelsystem. -- »Ang-ang!» Svantroppen styr stolt och målmedvetet sin väg rakt framåt för att om några ögonblick försvinna, uppslukad av soluppgångens flammande bål. Ejdersträcket fortsätter. Enstaka fåglar eller par och hela troppar komma flygande. -- De, som äro nog oförsiktiga att hälsa på vid österudden eller någon annan av vettplatserna kring skäret, bliva mottagna med skott, och allt flera få låta sina liv. Solen höjer sig ur vågen, och allfåglarna hälsa den med sin härliga solsång, överröstande orrtuppen, som blåser och spelar utan uppehåll på högsta klinten av skäret. Den ena allfågeltroppen efter den andra kommer jagande utifrån havet. Ett töcken stiger plötsligt upp i nordost, döljande solskivan, och ett par lätta byar med snöblandat regn draga förbi. Men det hela är över på några minuter, och då solen åter bryter fram, tager allfågelsträcket ny fart. -- »A-aula-a-a-aula!» Där svänger en stor tropp om udden och kastar sig besinningslöst mitt bland de uppstoppade lockfåglarna. De gamla hanarna med sina långa, uppåtböjda spetsstjärtar fara stridslystna mot varandra och böja halsen i s-form, sjungande med fulla lungor. -- -- -- Då blixtrar det åter gång på gång från den lilla stenfästningen i bergskrevan, och flera fåglar flyta dödsskjutna på vattnet ... Att dö under lek och skallande sång det är en död, värdig dessa sorglösa sångare-bohemer, havets vandrande trubadurer! -- -- -- Från när och fjärran knalla skotten över fjärdarna, dovt och utan eko, likt ljudet av två plankor som slås tillsamman. Över allt på läsidan av skär och småkobbar lura skyttarna bakom ett bröstvärn av gråstenar eller ett på en spira upphängt segel, och varhelst fåglarna närma sig en skyddad vik eller en udde, hälsas de av eldblixtar och skurar av bly. -- Sådan är människornas välkomsthälsning till de hemvändande fågelskarorna! -- -- -- Men den präktiga åden, som i den tidiga gryningsstunden vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 12:16:22 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmlante/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free