- Project Runeberg -  Gammel-Ante: En bok om havsörnen och andra skärgårdens fåglar /
205

(1923) Author: Thor Högdahl - Tema: Nature, Birds
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mot hösten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppmärksamhet plötsligt i anspråk på annat håll. Hundarna få upp. Drevet går. -- Och då jag efter en stund åter tar fram kikaren och börjar söka i det blå efter de kringsvävande örnfamiljerna, kan jag icke längre upptäcka dem. -- Den storslagna flyguppvisningen är till ända. -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- Nå ja -- hör jag någon säga -- men om man nu kan få se dylika scener upprepas varje höst och de båda örnparen år efter år kunna uppvisa var sina två flygfärdiga och fullt utvecklade ungar, då är väl själva arten ändå icke så hotad till sitt bestånd som man skulle kunna tro att döma av skildringarna i denna bok? Då bör det väl tvärt om komma att bli ganska gott om havsörnar i trakten om några år. -- Ja, kanske mera gott om dem än vad som kan vara riktigt nyttigt för sjöfågelstammen och fisket? Härpå vill jag endast svara, att det visst icke är alla år fyra ungar se dagen i örnbona på hemholmarna. Ibland är det bara en eller ett par, ibland ingen. Dessutom -- och däri ligger just det märkliga -- kan man väl få se ungörnar, som äro färdiga att lämna trakten, men aldrig några, som vända tillbaka dit. Havsörnen knyter icke hjonelag och bygger bo, förrän han nått mogen ålder och fått gammelörnarnas dräkt, och detta anses vara fallet först efter tio år. Som ung flackar han omkring, Gud vet var, och under vandringsåren kan mycket hända honom. Ja, jag tror mig knappast taga miste, då jag håller före, att de flesta ungörnar gå sin undergång till mötes redan samma höst, de anträtt vandringen från hemmet. -- Ty på en storfågels väg lura faror över allt. För att nu särskilt hålla oss till ungörnarna från hemholmarna, så behöva de icke flyga många mil söder ut, förrän de komma till de där öarna, som den tyske fabrikören förvandlat till jaktpark och tivoli och där han för ett oförsonligt krig mot allt vad rovfåglar heter. Hur många unga havsörnar som under årens lopp fallit offer för hans lömska saxar och förgiftade beten vet jag icke, men ryktet förmäler, att de icke varit få. Och säkert är att ju längre mot söder ungörnarna komma under sin flyttning, desto mera farofylld blir deras färd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 12:16:22 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmlante/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free