Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ritten genom Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klätt sig i högtidsskrud. Den höga mandarinens »jamen» med dess
i detalj reglementerade liv gjorde ett egendomligt intryck i denna
avkrok av världen. På bestämda tider smällde kanonskott för att
ange stadsportarnas stängning, oaktat inga sådana funnos, solens
upp- och nedgång, och så vidare. Mandarinen avrådde mig från att
taga den vintertid mödosamma vägen till Uch Turfan. Om jag låtit
detta avskräcka mig hade jag gått miste om mycket av storslagen
natur.
I den vilda Terek-avat-dalen följde vi på långa sträckor den smala
flodklyftan, kantad med lodrätt stupande berg, som stundom tycktes
mötas över våra huvud. De otaliga flodkrökarna gjorde
kartläggningen ytterligt svår.
Några nätter tillbragte vi hos kirgisherdar i deras jurtor högt
uppe i bergen. Arma folk, det var inget lätt liv de levde, utan annat
vatten än smält snö och hänvisade till det bränsle, spillning och
sparsamt växande buskar kunde skänka. I ett tält, endast ett tiotal
steg i diameter, voro vi en natt tolv fullvuxna, fyra barn och ett
fyrtiotal får. Det gällde att göra det så bekvämt som möjligt för
sig i sin vrå och att ej låta sig störas vare sig av barnens skrik eller av
fårens bräkande. I en köld på femton grader var det för övrigt ej
så galet att ha de näpna ulliga djuren inpå sig, så mycket mer som
det mesta av den lilla värme, som eldstaden i jurtans mitt utstrålade,
gick ut genom öppningen i taket.
Bergspassen i dessa trakter ligga på inemot tretusen meters höjd.
Förklaringen till att man vintertid över huvud kan komma fram över
massiven i Centralasien är att snögränsen på grund av den ringa
nederbörden går högt — i Tien-shan på 3.600 meter, i det inre av
Tibet på 6.000.
Uch Turfan, dit vi anlände den 18 februari, var den första
natursköna stad jag såg i Sin-kiang. Den omgivande dalen i sin storslagna
ram av berg är utomordentligt vacker. Detta gäller också de lodrätt
stupande bergen tätt intill staden, vilka med sin östliga spets kila
sig in i den vid deras fot anlagda kinesiska fästningen. Dennas murar
med sina spikraka linjer stå i skarp relief mot bergets nyckfulla
silhuett, och det hela gör ett synnerligen effektfullt intryck. Såväl
staden som fästningen föreföllo snygga och välskötta, och
anmärkningsvärt var huru välförsedda butikerna voro med varor från ryska
Turkestan, ja ända från Indien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
