Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Frihetskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Sydösterbotten låg uppgiften att organisera skyddskårerna i
händerna på chefen för Vasa skyddskårsdistrikt, generalmajor von
Gerich[1], och man hade där som sagt hunnit längre än i landets
övriga delar. Landskapet var för finska förhållanden rikt, med
betydande resurser, och befolkningen var känd för sitt beslutsamma,
tappra lynne och fosterländska sinnelag. Från Vasa och övriga
hamnstäder kunde förbindelsen med utlandet upprätthållas, och vid
stambanan funnos två järnvägsknutpunkter av stor strategisk
betydelse, Seinäjoki och Haapamäki. Från Seinäjoki utgingo bibanor
till kuststäderna Vasa, Kaskö och Kristinestad och från Haapamäki
österut till Jyväskylä; skenläggningen av sistnämnda järnvägslinjes
fortsättning till Pieksämäki vid Savolaxbanan hade i dessa dagar
fullbordats, varigenom direkt tågförbindelse uppnåtts mellan
Österbotten och Karelen. Alla dessa omständigheter kommo mig att
godkänna Militärkommitténs val av Sydösterbotten med dess
huvudort Vasa till basområde.
En detalj i reseförberedelserna var att skaffa mig ett dokument,
enligt vilket »handlanden Gustaf Malmberg» berättigades besöka
alla orter i landet. Den 18 januari — ett dygn senare än beräknat —
steg jag jämte några av mina medarbetare på nattåget norrut. Trött
efter de senaste dagarnas bestyr lade jag mig genast. Under tågets
uppehåll i Tammerfors rycktes dörren till min kupé, som jag delade
med överste Holmberg, upp av tre tyska soldater. Halvvaken frågade
jag — för uniformernas skull på ryska — vad de ville. Det var
tillräckligt för att väcka misstankar. Hur kom det sig att jag talade ryska?
— Jag var köpman och talade flera språk. Svaret tillfredsställde dem
icke, och jag befalldes att följa med till staben. »Skynda på, tåget går!»
Jag gav alla mina papper, förutom resetillståndet, åt överste
Holmberg. Då jag i samma ögonblick såg en yngling i
statsjärnvägarnas tjänstemössa gå genom vagnen, bad jag denne ingripa i
sin egenskap av järnvägstjänsteman. Den unge mannen uppträdde
självsäkert, gick fram och pekade på mitt pass:
— Varför ska ni bråka, det är ju i ordning?
Soldaterna tycktes tveka, tills en av dem trumpet medgav:
— Bra, vi låter honom vara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
