Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Frihetskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Gruppen Linder, med huvudstyrkorna i Ikalis och Lavia,
skulle tillsvidare inskränka sig till att säkra inringningsmanövern
från väster, avskära bansträckan Tammerfors—Björneborg och binda
de mot gruppen stående styrkorna;
— Detachementet Hjalmarson[1] skulle samlas i Virdois, säkrat
av en till Vaskivesi framskjuten bataljon. Detachementets uppgift
var att rycka rakt söderut till Kuru och att över Murole kanal avancera
till bansträckan Korkeakoski—Orivesi för att från väster avskära
reträttvägen för fiendens huvudgruppering;
— Gruppen Wetzer på avsnittet Ruovesi-Filpula—Mänttä skulle
binda huvudgrupperingen och hindra denna från att genom förtidig
reträtt undgå inringning; om fienden drog sig tillbaka skulle energisk
förföljelse upptagas;
— Detachementet Wilkman skulle samlas i Jämsä väster om
Päijänne, säkrat av till Eväjärvi och Kuhmoinen framskjutna
avdelningar. Detachementets uppgift var att från öster rycka över
Länkipohja mot stambanan och att vid Orivesi station fullborda
inringningen av de rödas huvudstyrkor.
Anfallsformationerna voro sammanställda av samma skyddskårer,
som utan avbrott varit i elden alltsedan krigets början. Det fanns
ingen annan råd än att använda dem också i offensiven. Härtill
kommo de värvade trupperna, transporterade till fronten efter
snabbinstruktion. Jägarinfanteriet kunde icke uttagas — dess
organisation och utbildning hade just påbörjats. Då överbefälhavarens reserv
utgjordes av blott två grenadjärbataljoner och nödvändigt måste
ökas, uppsattes i all hast av övertaligt värnpliktigt manskap sju
reservbataljoner. Största delen av dessa skulle komma att deltaga
i den förestående offensiven.
Den styrka, som skulle taga del i huvudoperationen, var 12.000
man stark, överbefälhavarens reserver icke medräknade, — en för
våra förhållanden på den tiden betydande kraftkoncentration.
Truppernas offensivvärde kunde visserligen på goda grunder ifrågasättas,
men det gällde att blunda för de många bristerna och våga!
Vidpass den 10 mars sörjde emellertid motståndaren för att de
våra på alla frontavsnitt blevo invecklade i strid. Den 3 mars hade
den röda överbefälhavaren och hans ryska stabschef undertecknat en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
