Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Riksföreståndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 MANNERHEIM: MINNEN DEC. 1918 —JULI 1919
näst största parti. Personligen väntade jag mig mycket av agrarernas
parlamentariska insats såsom företrädare för den sunt konservativa
finska bonden. Framtiden skulle dock utvisa att agrarpartiet, i brist
på ledare med vida vyer, kom att tillföra det politiska livet ännu en
oberäknelig faktor. Under de följande tjugu åren skulle dess riksdags-
representation ofta intaga en avvisande hållning i många för landet
livsviktiga frågor, icke minst när det gällde försvarets behov.
I det tal jag höll vid lantdagens öppnande den 4 april 1919 angav
jag den kurs vi borde följa i såväl utrikes- som inrikespolitiskt
hänseende. Jag ansåg mig därvid ha skäl att bedöma det politiska
läget med stor optimism. Orsaken till att ett växande förtroende
för det finska folket på den senaste tiden kunnat konstateras även i
de länder, som gått segrande ur världskampen, stod utan tvivel att
söka i att vi, mitt i en värld av oro och förvirring, hade hävdat vår
ställning som ett suveränt rike i hägnet av ett lagbundet samhälls-
skick, att vi bedtevo en självständig nationell politik och visat oss
kunna upprätthålla den inre ordningen. Ett bevis på detta för-
troende var den beredvillighet, varmed segermakterna vidtagit
åtgärder för lindrande av hunger och brist. Ännu högre kunde vi
skatta de reella vänskapliga förbindelser som inletts. Jag sade mig
vara viss om att Englands och Förenta staternas formella erkännande
skulle ingå så snart det finska folket slutgiltigt bevisat, att det var
målmedvetet arbete på landets förkovran som dess strävan gick ut
på. Ett villkor för en lugn inte utveckling var att handeln på ut-
landet kunde återupptagas i sådan utsträckning, att normala eko-
nomiska förhållanden återställdes. Handelsdelegater hade redan
utsänts för detta ändamål. Ett förverkligande av våra utrikespolitiska
syften fordrade takt och gott samarbete mellan lantdag och regering,
varvid fosterlandets oavhängighet och lycka städse borde stå som
ledstjärna för vår strävan.
I fortsättningen berörde jag den aktuella frågan om ny regerings-
form och framhöll som min åsikt att tiderna voro sådana, att endast
en statsförfattning som tillerkände regeringen nödig myndighet
kunde trygga rikets fortbestånd och fredliga utveckling. Jag varnade
för experiment och bedrägliga mål, vilka i stället för att koncentrera
landets kraft på produktivt arbete förslösade den på politiskt kiv.
Vid sidan av regeringsformen var arméns slutliga organisation och
krigsberedskap en livsfråga, vilken måste lösas så att Finlands ansvars-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
