Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Riksföreståndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSFÖRESTÅNDARE 345
fulla och hedrande ställning såsom en av Västerlandets yttersta ut-
poster med kraft kunde försvaras. Vid uppgörandet av statsbudgeten
borde hänsyn tagas till de mindre bemedlade, den påbörjade jord-
reformen fullföljas och allmän läroplikt införas.
Då alla partier utgått ur valet med nya paroller och nya ansikten,
krävde regeringsombildningen tidsödande förhandlingar och över-
väganden. För att få till stånd en sammansättning på bred bas gav jag
uppdraget att bilda regering åt en centerman, jur. kand. Kaarlo
Castrén, som räknade sig till de liberala. Jag motsatte mig icke
socialdemokraternas medverkan, men då dessa förklarade sig ovilliga
att dela regeringsansvaret därest högermän bereddes plats i det nya
kabinettet, kunde tanken på ett samarbete självfallet icke förverk-
ligas. Socialdemokraterna voro synnerligen förtörnade över att upp-
draget icke givits åt undervisningsministern i det föregående kabi-
nettet, professor Soininen, som med självtagen rätt sökt bilda rege-
ring — ett exempel på vad som kunde förekomma i början av vårt
parlamentariska liv!
Till mitt beklagande kunde jag ej annat än konstatera, att en stor
del av Finlands folk icke förstått frihetskampens innersta mening och
betydelsen av de vunna målen. Ej heller tycktes min inställning till
upprorets juridiska avveckling och min personliga insats för lös-
ningen åv denna fråga vara kända i vidare kretsar. Den humanitära
politik jag företrätt såsom överbefälhavare våren 1918, då jag upprest
mig mot att alla de upproriska utan åtskillnad inspärrades i fång-
läger, var jag besluten att vidhålla såsom riksföreståndare. Den 1 april
1919 utfärdades en förordning att statsförbrytelsedomstolarna skulle
upphöra med sin verksamhet, följd av en annan i juni om allmän
amnesti. Sålunda frikändes alla upprorsdeltagare med undantag av
sådana, som gjort sig skyldiga till mord, mordbrand och andra därmed
jämförbara grova brott. Mitt intresse för de politiska fångarna hade
jag därtill visat genom att i slutet av mars inspektera fängelset i
Ekenäs och vidtaga åtgärder för avhjälpande av en del missförhål-
landen.
Ministären Castrén, en borgerlig samlingsregering, utnämndes
den 17 april. Utrikesministerposten anförtroddes åt dr Rudolf
Holsti, generalmajor Walden kvarstod som försvarsminister, och den
svåra uppgiften att sätta rikets finanser på fötter tillföll verkliga
statsrådet August Ramsay. Agrarpartiets representant blev den tem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
