Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTA ÅR I KAPP MED STORMEN sI
Rådsunionens medlemskap i förbundet spelade sedermera en viss
roll även i riksdagsdebatterna under budgetbehandlingen. Denna
resulterade i att försvarsbudgeten icke höjdes med mer än 62 miljoner
mark, varvid ytterligare är att beakta, att denna summa på grund av den
allmänna prisförhöjningen — som i sin tur var en följd av förbättrade
konjunkturer — icke längre hade samma köpkraft som ett år tidigare.
Jag kan icke avhålla mig från att tro, att presidenten och regeringen
försummade ett sällsynt tillfälle att utnyttja den positiva inställning
till försvarsfrågorna, som vid denna tidpunkt höll på att vinna insteg.
Min vädjan väckte genklang också hos studenterna, vilka drogo
sitt strå till stacken genom att organisera en insamling till förmån
för försvaret, i den behjärtansvärda avsikten att täcka några av dess
mest iögonenfallande brister.
Förutom för de materiella svagheterna i försvarsberedskapen
bävade jag för den oenighet, som äventyrade den inre sammanhåll-
ningen. Den gamla motsättningen från år 1918 var på god väg att
utjämnas, men i dess ställe hade språkstriden slagit ut i flamma.
På grund av den historiska utvecklingen hade den finsktalande
befolkningen under många generationer fått finna sig i att icke bli
hörd och förstådd på sitt eget språk. Nu hade dock balans mellan
språkgrupperna uppnåtts. Även om det svenska språket innehade
en ställning, som med hänsyn till den rent matematiska proportionen
mellan språkgrupperna var till den svensktalande befolkningens
favör, var det beklagligt att man på finskt håll sköt över målet.
Också inom minoritetsgruppen funnos ytterlighetsmän, vilkas för-
kunnelse försvårade uppnåendet av samförstånd. Under en tid när
landets väl och ve vilken stund som helst kunde få en bister aktualitet,
väckte denna inre fejd uppmärksamhet utomlands och kunde tillmätas
till och med utrikespolitisk betydelse. Språkstriden fjärmade oss från
Sverige. Därtill kom att den politiska propagandaverksamhet till
förmån för den karelska irredentan, som utvecklades av student-
organisationen Akateeminen Karjala-Seura, var ägnad att tillspetsa
förhållandet till Rådsunionen. Denna verksamhet torde för övrigt
ha haft allt annat än positiva verkningar för den karelska folkstam-
men bortom östgränsen.
Själv har jag aldrig trots mitt svenska modersmål haft någon
känsla av avstånd från mina finsktalande landsmän, och jag har alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
