Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTA ÅR I KAPP MED STORMEN 83
Svensk-finsk konferens i januari 1939 om försvaret av Åland.
Vid bordsändan i fonden svenska statsministern Hansson omgiven av Finlands statsminister
Cajander och Sveriges utrikesminister Sandler.
preliminär uppgörelse, kallad Stockholmsplanen. Enligt denna
indelades Ålands tilltänkta försvar i tre huvudgrupper: kustarttilleri-
positioner på de södra skären, åländsk vapentjänst samt luftvärn på
det åländska fastlandet. Härtill anslöt sig självfallet medverkan av
rörliga sjöstridskrafter.
Till grund för den nya Ålandspolitik, som Stockholmsplanen in-
augurerade, låg den sent omsider vaknade insikten, att det blev lät-
tare för båda länderna att gemensamt hävda sin neutralitet om det
vacuum eliminerades, som Ålandskonventionen skapat. I sitt obe-
fästa och försvarslösa skick utgjorde ögruppen självfallet en lockelse
för stormakterna kring Östersjön, och Åland i en stormakts hand
medförde för både Finlands och Sveriges del risken att få försvars-
positionen upprullad inifrån. Om Åland befästes och försvarades,
kunde Bottenhavet låsas och betydande finska och svenska styrkor
frigöras för andra uppgifter. Därtill kunde det tagas för givet, att
ett försvarat Åland icke inbjöd till angrepp på samma sätt som ett
skyddslöst.
För Stockholmsplanens stadfästande inleddes från finsk sida för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
