Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vinterkriget - Politisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINTERKRIGET: POLITISK ÖVERSIKT 215
därjämte bjuda ett tillfälle att få Sverige och Norge över till den
antityska fronten, i händelse dessa länder kunde förmås att tillåta
transitering av hjälpstyrkor. En konflikt mellan Tyskland och Sverige
—Norge skulle innebära att exporten av järnmalm och andra viktiga
produkter till Tyskland upphörde, för att icke tala om att Tredje
rikets strategiska läge skulle försvagas och trycket på den franska
fronten lätta. Ytterligare kunde det konstateras, att kriget tjänade
västmakternas intressen genom att det minskade Rådsunionens möj-
ligheter att förse Tyskland med flera viktiga råämnen, vilkas till-
försel dittills avsevärt inskränkt verkningarna av västmaktsblockaden.
Finland hade ingen anledning att taga avstånd från dessa syn-
punkter, och ej heller låg det i vårt intresse att framhålla de tekniska
svårigheter en effektiv hjälpexpedition hade att övervinna. Vi stodo
mitt uppe i en kamp på liv och död, i vilken de fransk-brittiska und-
sättningsplanerna tycktes vara den enda faktorn av reell betydelse
att taga fasta på för vår utrikespolitik. Interventionshotet var å
ena sidan ett diplomatiskt vapen mot Rådsunionen, som knappast
kunde tänkas vara tilltalad av utsikten till en definitiv brytning med
västmakterna. Å andra sidan var det ägnat att uppfordra Sverige och
Norge till ökad aktivitet till Finlands förmån, med sikte på att få
kriget bilagt innan Skandinaviens neutralitet hotades. I väntan på
att våra förhoppningar skulle realiseras, voro materielsändningarna
från Frankrike och England till stort gagn.
Interventionsplanernas uppkomst och olika faser ha numera klar-
lagts i ett flertal publikationer. Det förslår med att hänvisa till
Winston Churchills, Paul Reynauds och general Gamelins memoar-
verk samt till det tyska utrikesministeriets » Vita bok» 1. Det framgår
att Churchill redan den 19 september 1939 påpekat för krigskabinettet
nödvändigheten av att stoppa den svenska järnmalmexpotten till
Tyskland. Det finska kriget gav frågan ny aktualitet. Att kombinera
biståndet åt det angripna Finland och aktionen mot Tysklands bunds-
förvant med att avskära importen av järnmalm syntes vara ett mål,
värt stora uppoffringar. Ehuru de franska och brittiska regeringarna
i princip omfattade tanken på en intervention i Norden, skulle det
snart framgå att planerna mognade långsamt på grund av den otill-
räckliga krigsberedskapen och den för allianser karakteristiska »mal
des coalitions». Den för Finland högaktuella frågan kom sålunda
2 Die Geheimakten des französischen Generalstabes, Berlin 1941.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
