Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vinterkriget - Politisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 MANNERHEIM: MINNEN NOV. 1939 —MARS 1940
tant hos regeringen, generalmajor Walden. Jag framhöll huru oroande
situationen på Näset var på grund av den förkrossande övermakten
och den intensiva trumelden, som icke lämnade trupperna ett ögon-
blicks to. Ett oavbrutet kanondunder hördes dag och natt ända
till högkvarteret, som befann sig 160 kilometer från fronten. För-
svararnas krafter löpte fara att sina, och artilleriammunitionen var
på upphällningen.
Herrar Ryti och Tanner redogjorde å sin sida för de underhand-
lingar som förts med svenska regeringen, varvid en upprepad be-
gäran om aktiv hjälp hade avvisats, och minister Tanner beskrev sin
kontakt med Rådsunionens sändebud i Stockholm, madame Kollon-
tay. Det hade framgått att ryssarna speciellt intresserade sig för, på
vilket sätt Finland kunde väntas tillfredsställa Rådsunionens krav på
en bas vid inloppet till Finska viken. I anslutning därtill diskuterades
olika alternativ som kunde ifrågakomma såsom ersättning för Hangö.
För min del förordade jag ett överlåtande av Jusarö ute i havsbandet
ungefär halvvägs mellan Hangö och Porkala. En möjlighet, om ock
minimal, till fortsatta underhandlingar tycktes därmed vara för
handen.
Vad beträffar Conseil Supremes interventionsbeslut av den 5
februari var detta en faktor att räkna med, även om detaljerna vid
denna tidpunkt undandrogo sig vår vetskap. Huru glädjande initia-
tivet än var, var det emellertid fara värt att hjälpen icke skulle nå
fram i tid. Någon annan råd än att fortsätta förhandlingarna med .
Kreml tycktes därför ej finnas.
Någon dag senare, den 12 februari, meddelade utrikesministern
att han över Stockholm fått del av Rådsunionens villkor. Dessa utvi-
sade att Moskva trots allt höll fast vid Hangö. Därjämte krävdes att
hela Karelska näset och ett område norr om Ladoga skulle avträdas.
Den 13 februari ägde ännu en diskussion rum mellan svenska
regeringen och minister Tanner, varvid denne upprepade vår anhållan
om väpnad hjälp. Svaret lydde att en ändring i Sveriges ståndpunkt
icke var att påräkna. En väpnad aktion vore tekniskt svår att genom-
föra och förutsatte dessutom riksdagens godkännande. Därtill kom,
att en sådan aktion vore ägnad att framkalla ett tyskt angrepp på
Sverige — tämligen oförtäckta hotelser i den vägen hade redan
uttalats.
Den svenska tidningspressen hade under hela kriget ställt sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
