Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vinterkriget - Politisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224:MANNERHEIM: MINNEN NOV. 1939 —MARS 1940
Ett möte i Köpenhamn den 25 februari mellan Sveriges, Norges
och Danmarks utrikesministrar skulle blott bidraga till att ytterligare
framhäva vår isolering, i det ministrarna visade sig oförmögna att i
sin kommuniké uttrycka sig på ett sätt som hade varit ägnat att stödja
Finland. Deras »önskemål att konflikten snarast möjligt når en fredlig
lösning, som upprätthåller Finlands självständighet», betydde mindre
än intet för Rådsunionen.
Angående Conseil Supremes ovan nämnda beslut av den 5 februari
hade under mellantiden ingått närmare uppgifter från Paris och Lon-
don, vilka tydde på att beslutet hade utgjort resultatet av en kompro-
miss. England hade dittills bromsat planerna på en intervention,
vars förverkligande imperiet — enligt konseljpresident Daladier
— på grund av sin svaga beredskap helst hade uppskjutit med ett år.
Frankrike åter hade övergett tanken på aktionen mot Petsamo och
detta projekt hade fogats till beslutet i form av ett senare, av dags-
läget beroende programnummer. Huvudvikten lades nu på att
hjälpexpeditionen i mitten av mars skulle landstiga i trakten av Narvik,
därifrån den skulle dirigeras till Finland. Operationen skulle före-
tagas i brittisk regi.
Omkring den 20 februari mottog jag den brittiska generalen
Ling och överste Ganeval i högkvarteret. Den senare, nyss åter-
kommen från Paris, framförde en hälsning från den franska överbe-
fälhavaren, general Gamelin. Denne sade sig anse Finlands läge
förtvivlat, men om det lyckades västmakterna att undsätta oss, fanns
dock enligt hans mening en möjlighet för vårt land att i hård kamp,
förenad med stora lidanden, uppnå en tillfredsställande uppgörelse.
Varken general Ling eller överste Ganeval kunde emellertid ge mig
detaljerade och exakta uppgifter om hjälpstyrkornas storlek, tidpunk-
ten för deras avsändande, utsikterna till att Sverige och Norge skulle
gå in på transitering, och andra med expeditionen sammanhängande
frågor. De läto mig dock förstå, att Tysklands motåtgärder i Sverige
och Norge skulle lägga beslag på de första echelongerna, och att
hjälpen till Finland följaktligen måste komma i andra rummet.
Det låg icke i Finlands intresse att Sverige och Norge skulle in-
dragas i stormaktskriget, emedan i så fall vägen skulle blivit stängd
för såväl västmakternas som Sveriges materiella hjälpsändningar,
varjämte vi måhända skulle gått miste om den svensk-norska fri-
villigkår, vilken som bäst höll på att insättas. Ställd inför den hotande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
