Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vinterkriget - Politisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINTERKRIGET: POLITISK ÖVERSIKT 225
Finlands utrikesminister Väinö Tanner förhandlar med sin svenska partivän
statsminister Per Albin Flansson.
situationen på Karelska näset, kunde jag blott ge regeringen rådet att
söka sträva till en kompromiss med Kreml. Genom generalmajor
Walden, som besökte mig i högkvarteret den 22 februari, fick rege-
ringen del av mina synpunkter.
Den 21 februari hade utrikesministern vänt sig till sin svenska
kollega, minister Gänther, med anhållan om förmedling. Svaret från
Moskva ingick två dagar senare. Rådsunionens minimivillkor, för-
utom överlåtandet av Hangö, visade sig vara en gränsförflyttning
till »Peter den stores gräns», fastställd i Nystadsfreden år 1721. Detta
betydde att största delen av Karelen med städerna Viborg, Sordavala
och Kexholm skulle uppges. Därjämte krävdes att ett försvarsför-
bund till skydd för Finska viken skulle slutas mellan Rådsunionen,
Finland och Estland. Villkoren hade hårdnat.
Mot bakgrunden av dessa uppskakande fordringar upprepade
regeringen sin begäran om svensk väpnad hjälp och om rätt för
de fransk-brittiska undsättningsstyrkorna att marschera genom Sve-
rige. Svaret på båda dessa hänvändelser blev nekande, och det
enda Sverige kunde samtycka till var en eventuell ökning av frivillig-
15 — Mannerheim, II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
