Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Fred i vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRED I VAPEN 265
förbereda sig grundligt och i god tid, för att kunna handla snabbt
när stunden var inne».
Härefter framförde general Jodl en exposé, som berörde världs-
konfliktens alla aspekter. En väpnad konflikt med Rådsunionen
låg inom möjligheternas gräns, och eftersom Finlands utsikter att stå
utanför den ej voro stora, var det bäst att redan nu träffa nödiga
anstalter. Under vintern och våren hade ryssarna förstärkt garniso-
nerna i väster, så att de nu omfattade 118 infanteridivisioner, 20 kaval-
leridivisioner, 5 pansardivisioner och 25 pansarbrigader. Dessa
truppsammandragningar hade föranlett Tyskland till liknande åt-
gärder. Ett dylikt läge var i längden ohållbart. Tyskland eftersträ-
vade en fredlig lösning, men än så länge var det omöjligt att förut-
säga, huru långt rådsregeringen var beredd att gå i eftergifter. Även
om Rådsunionen fortfarande levererade råmaterial och en mängd
förnödenheter till Tyskland — och detta icke blott inom ramen för
gällande avtal, utan till och med enligt ännu icke ratificerade överens-
kommelser — kunde man ej lita på utfästelser från det hållet. Om
krig utbröt komme detta, enligt Jodl, att utveckla sig till ett sannskyl-
digt korståg, som skulle utmynna i att bolsjevikväldet krossades.
Huru skulle; en stat, vars moraliska grund var så underminerad,
kunna motstå en sådan påfrestning?
— Jag är ingen optimist, sade generalen, och räknar icke med att
kriget skall vara undanstökat på några veckor, men jag tror ej heller
att det skall räcka många månader.
Tysklands önskan var att Finland i första hand skulle binda de
ryska trupper, som stodo vid dess gräns. Finnarna kunde även tänkas
deltaga i en offensiv mot Leningrad i samband med att en stark tysk
anfallskil sattes in mot staden söderifrån, men med hänsyn till det
krig som så nyss genomkämpats, väntade sig Tyskland i stort sett
icke mer av Finland än en bindande verksamhet i sydost. Däremot
hoppades man att Finland skulle stödja de av tyskarna planerade
operationerna mot Murmansk och Salla, i den förstnämnda rikt-
ningen med en mindre grupp, i den senare med en division, vilken
sedan Salla erövrats skulle göra halt vid den forna riksgränsen.
Efter exposén anhöll general Jodl att få höra de finska synpunk-
terna. Generallöjtnant Heinrichs förklarade, att delegationen med
intresse hade tagit del. av informationerna, men att den icke hade full-
makt att förhandla vare sig om politiska eller militära spörsmål. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
