Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Fortsättningskriget - 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORTSÄTTNINGSKRIGET 301
President Byti på besök i S:t Michel.
pågingo, gick jag motvilligt in på att överväga en framstöt till Mus-
tapuro, en bäck framför vår högra flygel. Ej heller denna kom till
utförande.
Frågan om överskridandet av den forna riksgränsen lär vid denna
tid ha gett anledning till livliga meningsutbyten i regerings- och
riksdagskretsar. Jag har låtit mig berättas att finansminister Tanner
ställt sig kategoriskt avvisande. För egen del omfattade jag ej en så
snäv ståndpunkt, vilken dessutom tycktes mig väl formalistisk. Det
faktum att freden brutits berättigade oss att beträda också områden
bortom riksgränsen och att installera oss där, om militära synpunkter
så krävde. Det var av politiska skäl, vilka enligt min åsikt övervägde
de militära, som jag motsatte mig att deltaga i ett anfall mot Leningrad.
Ryssarnas stående argument i deras strävanden att inkräkta på finskt
territorium var, att ett självständigt Finland var ett hot mot Råds-
unionens andra huvudstad. Vi gjorde därför bäst i att icke sätta
vapen i händerna på motståndaren i en tvistefråga, som icke skulle
vara ur världen ens vid krigets slut.
Vad beträffar fälttåget i Fjärrkarelen var situationen en annan.
Där hotade vi varken Leningrad eller — såsom läsaren kommer att
finna — Murmanbanan. Avsikten med ockupationen var att hindra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
