dock ha hunnit först till den plats där bröllopsfesten äger rum, för att när gästerna anlända kunna — stående bredvid var- andra — mottaga dessa och deras lyckönskningar. Ibland låter brudparet fotografera sig efter vigseln och kommer då till bröl- lopsfesten sedan alla gästerna redan äro samlade. Skall vigseln äga rum i hemmet arrangerar man ett vackert altare, omgivet av gröna växter, blommor och eventuellt levande ljus, samt framför altaret pallar, som brudparet kan knäböja på. Vid en bröllopsmiddag placeras (se Placering) vanligen inte efter rangordning, utan hänsyn tages i främsta rummet till släktskaps- förbindelserna. Således sitta på var sm sida om brudparet någon av dessas föräldrar, t. ex. bredvid bruden hennes fader förande brudgummens moder och bredvid brudgummen brudens moder förd av brudgummens fader. Vigselförrättaren bör, som därnäst förnämsta manliga gäst, föra förnämsta eller såsom släkt, efter föräldrarna närmast stående dam. Endast de allra närmaste släk- tingarna kan dock påräkna placering framför eventuellt förnäm- ligare gäster, i synnerhet om — vid militär- och diplomatbröllop — rangordning måste iakttagas. I allmänhet placeras brudgummens släktingar tillsammans med brudens och vice versa. Värden — brudens fader eller dennes ställföreträdare — hälsar gästerna väl- komna, varefter prästen håller, först i talens ordning, talet för brudparet. Härefter talar brudens fader till brud och brudgum, så brudgummens far för brudparet, så de som önska tala av de när- maste släktingarna och vännerna — bl. a. håller en marskalk tärntalet, på vilket yngsta tärnan svarar, om möjligt på vers. För vigselförrättaren bör även gärna hållas något tal samt för ”absent friends” (frånvarande vänner), sedan anlända telegram upplästs alternerande av ett par av kyrkomarskalkarna. Slutligen tackar brudgummens fader eller den som för värdinnan till bordet, för maten. Brudgummen är i Sverige i regel befriad från att hålla tal. Brudparet försvinner ofta från bröllopsfesten utan att taga av- sked av andra än sina närmaste. Resa de med tåg följas de van- ligen till stationen av åtminstone tärnor och marskalkar, vilka kasta risgryn och hurra. Efter bröllopet tacka gästerna på korrespondenskort (se Tackkort) eller göra visit. De nygifta få inte försumma att snarast möjligt sända kort med tack för tele- 40