Note:
Marga Frunck died in 2011, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Namn
- Ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad tillnamnen beträffa, har det genom ett effektivt namn-
skydd numera blivit svårare att utbyta de vanligaste namnen på
-son mot mindre vanliga. Innan 1901 års namnförordning tillkom,
kunde vem som ville lägga sig till med strängt taget vilket namn
som helst, t. o. m. ett adligt. Först 1920, då alla namnärenden
övertogs av Kungl. Majht genom justitiedepartementet, blev
frågan slutgiltigt löst. Till ledning vid valet av nytt släktnamn
finns bl. a. ”Svensk Namnbok”, utgiven 1921, samt ”1000 nya
svenska släktnamn” av E. J. R. Almqvist. Av den förstnämndas
mer än 15,000 namnförslag äro nu ungefär hälften upptagna. Alla
i bruk varande svenska släktnamn, av vilka de flesta äro lagligt
skyddade, återfinnas i E. Arosenius’ ”Sveriges Familjenamn 1920”,
till vilken även finnes ett supplement, upptagande alla under
åren 1920—1935 nytillkomna släktnamn. Synnerligen vanligt
är numera att antaga oförändrade socken-, by- eller gårdsnamn.
Häri ha flera av våra riksdagsmän visat vägen, t. ex. herrar
Närlinge, Bramstorp och Brånalt, vilka såsom släktnamn antagit
namnen på sina resp, hemorter. Alltför högstämda och tillkrång-
lade namn bör man avstå ifrån — sådana bruka för övrigt icke
godkännas av höga vederbörande.
Då gift kvinna bibehåller sitt flicknamn sker det vanligen i
förbindelse med mannens namn. Inom konstnärs- och vetenskaps-
världen användes det i allmänhet ensamt.
Ni.
Att svenska språket, trots många och energiska försök till änd-
ring, saknar ett allmänt godtaget tilltalsord, är ett sorgligt fak-
tum. Svenska folket framhärdar i att begagna långa och ideligen
upprepade titlar, helst med vidhängande efternamn, trots att det
utomordentligt behändiga tilltalsordet ”ni” finnes att tillgå. Var-
för ”ni”, vars motsvarigheter på andra språk äro fullt korrekta
såsom tilltalsord, här hemma skall anses otillfredsställande ur
artighetssynpunkt, är oförklarligt, men utan tvivel känna sig
alltjämt de flesta illa berörda av att kallas ”ni”. — Yngre jäm-
ställda personer, äldre gentemot yngre och underordnade, chefer
till sin personal kunna likväl opåtalt använda ”ni”. Läkare, äm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 16 18:32:07 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/godton/0108.html