Vad tillnamnen beträffa, har det genom ett effektivt namn- skydd numera blivit svårare att utbyta de vanligaste namnen på -son mot mindre vanliga. Innan 1901 års namnförordning tillkom, kunde vem som ville lägga sig till med strängt taget vilket namn som helst, t. o. m. ett adligt. Först 1920, då alla namnärenden övertogs av Kungl. Majht genom justitiedepartementet, blev frågan slutgiltigt löst. Till ledning vid valet av nytt släktnamn finns bl. a. ”Svensk Namnbok”, utgiven 1921, samt ”1000 nya svenska släktnamn” av E. J. R. Almqvist. Av den förstnämndas mer än 15,000 namnförslag äro nu ungefär hälften upptagna. Alla i bruk varande svenska släktnamn, av vilka de flesta äro lagligt skyddade, återfinnas i E. Arosenius’ ”Sveriges Familjenamn 1920”, till vilken även finnes ett supplement, upptagande alla under åren 1920—1935 nytillkomna släktnamn. Synnerligen vanligt är numera att antaga oförändrade socken-, by- eller gårdsnamn. Häri ha flera av våra riksdagsmän visat vägen, t. ex. herrar Närlinge, Bramstorp och Brånalt, vilka såsom släktnamn antagit namnen på sina resp, hemorter. Alltför högstämda och tillkrång- lade namn bör man avstå ifrån — sådana bruka för övrigt icke godkännas av höga vederbörande. Då gift kvinna bibehåller sitt flicknamn sker det vanligen i förbindelse med mannens namn. Inom konstnärs- och vetenskaps- världen användes det i allmänhet ensamt. Ni. Att svenska språket, trots många och energiska försök till änd- ring, saknar ett allmänt godtaget tilltalsord, är ett sorgligt fak- tum. Svenska folket framhärdar i att begagna långa och ideligen upprepade titlar, helst med vidhängande efternamn, trots att det utomordentligt behändiga tilltalsordet ”ni” finnes att tillgå. Var- för ”ni”, vars motsvarigheter på andra språk äro fullt korrekta såsom tilltalsord, här hemma skall anses otillfredsställande ur artighetssynpunkt, är oförklarligt, men utan tvivel känna sig alltjämt de flesta illa berörda av att kallas ”ni”. — Yngre jäm- ställda personer, äldre gentemot yngre och underordnade, chefer till sin personal kunna likväl opåtalt använda ”ni”. Läkare, äm-