I dessa fall placeras värd och värdinna ej mittemot varandra, utan på samma långsida med ett eller några par emellan. Skulle hästskobordet vara så långt, att sex personer eller flera fa plats på den inre långsidan, sitter värdinnan vid denna och värden mittemot henne vid den yttre långsidan. Vid ett bord med ”flyglar”, anses platserna vid innersidan av långbordet emot värd- folket såsom goda, härefter följer den mittersta ”flygeln” samt sist sidoflyglarna (speciellt dessas innersidor). På bröllop med bor- det i E-form reserveras vanligen den mittersta flygeln för tärnor och marskalkar. Placeringskort. För ”sittande bord” vid en större middag (eventuellt lunch, supé) skrives särskilda placeringskort med varje gästs titel och namn, men ej herr eller fru framför titeln. Placeringskort före- komma numera i en massa variationer, både skämtsamma och mer korrekta; utseendet får naturligtvis anpassas efter olika tillfällen. Finast verka otvivelaktigt de vita, rektangulära kartongkorten med en smal guldkant — med värdfolkets initialer i guldtryck bli de ändå elegantare. Man kan också låta kortens kanter och mono- gram gå i färg med servisen. Skriften på korten måste vara snygg och tydlig; helst textas namnen prydligt med bläck eller tusch. — Skämtsamma placeringskort av olika slag finnas att köpa, men man kan också med lite fantasi själv åstadkomma mer per- sonliga kort. Så t. ex. kan man genom att måla, rita eller klistra ihop urklippta figurer åstadkomma lustiga sma bilder, alluderande på vissa personer eller händelser. — Placeringskorten läggas van- ligen på det högsta vinglaset vid varje kuvert. — Vid större mid- dagar utläggas på en bricka i hallen dubbelvikta kort, som under- rätta varje herre om vilken dam han behagar föra till bordet . På baksidan av dessa kort kan lämpligen återfinnas en plan av bordet, på vilken med ett X markeras respektive herres plats samt med en pil det håll, från vilket man kommer in i matsalen. Se Ankomst. 119