Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett blad ar en skådespelares roman.
Det var under de kungliga teatrarnas
glansperiod på 1860-talet. Den sceniska konsten ägde
då att fröjdas åt sådana framställare som en Nils
Almlöf, Dahlqvist och Edvard Svartz och på
spinnsidan tyste fru Elise Hvasser som en fixstjärna i
sin härligaste glans. Äfven bland de unga funnos
flere som lofvade mycket för framtiden och utgjorde
glänsande sammanlänkar i den praktfulla kedjan.
De stora diktarnas verk kunde uppföras och komma
till sin fulla rätt, och publiken följde troget med och
njöt af en Schillers, Shakspeares och Byrons
skapelser med lif och lust. Det var en sista
romantikens tid — en skön solnedgång — efter hvilken
skulle följa den franska äktenskapskomedin och den
lätt florbehängda, sinnliga operetten.
Bland de unga artisterna funnos, som sagdt,
den tiden flere, hvilka redan lofvade att värdigt bära
upp den stora konstens mantel, men främst bland
dem alla stod utan tvifvel — Axel Elmlund.
Han syntes vara född till skådespelare; med
en härlig, harmonisk figur, och ett fint tecknadt
ansikte, omgifvet af en gloria af naturligt krusade
bruna lockar, ägde han därtill en manligt mjuk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
